tisdag 5 juli 2016

Green Room

@@@@
Skräck behöver inte alltid vara av övernaturligt slag såsom monster, spöken, djävlar och demoner. Fasa kan komma i långt mänskligare former så som Norman Bates, Hannibal Lecter eller som i det här fallet organiserad nynazism. Punkbandet "The Ain't Rights" är ute på en mikroturné och när ett gig i nån håla blir inställt blir de lovade en hyfsad välbetald spelning på ett annat ställe, en lite avsides klubb i skogen sådär. De beger sig dit med intentionen att spela skiten ur publiken och får som sista tips att "inte prata politik" med ägarna av etablissemanget. Här ska inte avslöjas något mer men jag kan lugnt säga att bandmedlemmarna hamnar i klistret. Rejält. Svettigt spännande och otäckt verklig thriller, där allt känns äkta. Inget för svaga nerver, vare sig om det gäller dödsångest eller blodbad. Skådespeleriet är på topp och Jeremy Saulnier, autören till hyllade indiethrillern Blue Ruin, visar här att han är en talang att räkna med i framtiden. Anton Yelchin, som häromveckan tragiskt gick bort i en bisarr olycka, spelar en av huvudrollerna och Patrick Stewart (X-Men... allt det där) har en stor biroll. Herr Stewart berättade för övrigt i en intervju att efter att han läst manuset en kväll på sin lantgård i England så var han tvungen att låsa alla dörrar, tända alla lampor och hälla upp en stor whisky. Hehehe, så kände jag fan också. Green Room är en jobbig film. Men en bra sådan.
/Vrångmannen

1 kommentar:

Surskägget sa...

Kom inte hit och snacka punk med mig, punkjävlar!