En gammal Brian De Palmaklassiker med John Travolta, Nancy Allen och John Lithgow. Sägs vara en av Quentin Tarantinos absoluta favoritfilmer (men å andra sidan sägs väl nästan alla filmer vara Tarantinos absoluta favoritfilmer) genom tiderna och en av de största anledningarna till att han såg till att Travolta fick vara med i Pulp Fiction. I korthet går det ut på att en ljudtekniker (Travolta) är ute och spelar in lite bakgrundsljud som ska användas i en film han jobbar på. Av misstag råkar han få med ett skottljud på sin inspelning och genast är han inblandad i en politisk härva där Nancy Allen är i fokus och Lithgow följer efter som en heeeeeelt galen psykopatisk mördare lejd av de högre politiska makterna. Oj oj oj. De Palma får med det mesta i den här. Som vanligt när det gäller De Palmas tidigare filmer är det mycket inspirerat av Hitchcock och vi får en thriller som är spännande in i sista slutsekunden. Travolta och Allen har väldigt fint och naturligt samspel och Travolta visar prov på att han faktiskt är en duktig skådis och inte bara en snygg dansare (Saturday Night Fever låg inte så långt bort i tiden trots allt). Men det är Lithgow som snor alla scener han är med i. Snubben är livsfarlig och galen på riktigt (alltså inte på riktigt men han spelar så bra så det känns så).
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar