Kanske är det för att jag är så sjukligt hajrädd och aldrig i livet någonsin ens för en miljon dollar skulle få för mig att ge mig ut på en surfingbräda som jag är så sjukt impad av de som gör det varje dag och kommer undan med det (det är ju en frippin' köttbuffé där ute för hajarna). Kanske är det för hela livsstilen där inget förutom den perfekta vågen spelar nån som helst roll och där man alltid kan chilla för man är en lite lagom rebell som gör vad fan man vill så länge man kan sticka ut på vågorna när man känner för det. Oavsett älskar jag dokumentärfilmer om surfing nästan lika mycket som jag älskar skatefilmer. Här får vi en odyssé jorden runt och får träffa mängder med sanna surfingentusiaster. Från proffsen som tjänar multum till amatörerna som gör det enbart för att de älskar det så mycket. Det är vackert, det är så nära havet och vattnet att man kan tjäna saltsmaken och framförallt är det gjort med så mycket kärlek och hjärta till sporten. Det finns ingen direkt handling, vi följer inte en specifik rörelse eller person utan får ta del av den globala glädjen som finns hos alla surfare oavsett var i världen de befinner sig och vilka vågor de har tillgång till. Bra så.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar