Hahahaha Vince Vaughn spelar sig själv som vanligt och kommer undan med det som vanligt. Det är "mannen-på-gatan" som är lite lagom cynisk och trött på världen men som fortfarande har världens största hjärta innanför den lite ruffiga ytan. Vi har sett Vaughn göra det här forever vid det här laget och för det här Surskäggets skull behöver han inte ändra på receptet. Jag garvar och gillar vad jag ser även om jag sett det förr pga Vaughns charm. Där andra inte skulle komma undan med att reprisera samma sak in absurdum köper jag det bara för att jag älskar Vaughn så mycket. Grundkonceptet i denna film är annars att han i sin ungdom var spermadonator. Många gånger. Så många gånger att han har ett hundratal kids därute. Allt är frid och fröjd tills det sipprar fram att så pass många har samma "pappa" och därför börjar leta efter honom. Hahahaha! Ni hör ju. Det här är givetvis bäddat för mängder av patenterade Vaughnscener där han kan spela ut hela sitt register samtidigt som han tittar på oss med de där hundögonen. Fan, snart blir det en fyra!
/Surskägget
@@
Småkul här och där. Vince Vaughn gillar vi. Flopp på bio. Inget nytt under solen. Söndagsrulle.
/Vrångmannen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar