The Last Gladiators

@@@@

Hockey har alltid varit en av mina absoluta favoritsporter. Det är högt tempo, många mål och tvåmeterssnubbar som alla är hundra kilo muskler med klubbor som pucklar på varandra som om det inte finns en morgondag. Det är spänning och adrenalin i en perfekt kombo och precis som filmtiteln antyder är det faktiskt det närmaste vi kommer dagens motsvarighet till gladiatorer. Den här dokumentären följer Chris ”Knuckles” Nilan, ett före detta hockeyproffs som nu är en gammal gubbe och inte riktigt vet var han ska ta vägen i livet. På hockeyrinken var det enkelt. Han var inte den bästa dribblaren, den meste målskytten eller den snabbaste skridskoåkaren. Men han kunde spöa skiten ur folk. På 70- och 80-talet räckte det långt i NHL. Nilan gled runt och vaktade de lite duktigare spelarna så att de inte skulle åka på stryk och var det nån i det andra laget som muckade för mycket åkte Nilan över och gav snubben en propp. Givetvis fanns det liknande spelare i alla NHL-lag så det hela blev som en intern slagsmålsklubb också där man spöade på varandra på isen och sen drog ner till puben för en bira tillsammans. Kamratskapet var lika stort som hatet och på nåt underligt vis funkade det. Tills man blev pensionerad och inte visste vad man skulle göra ute i stora vida världen. Förutom att följa Nilan intervjuas mer eller mindre alla slagsmålskämpar inom både dåtidens och nutidens NHL. Vi får även duktigt med filmsekvenser på alla ”klassiska” fighter som gubbarna snackar om. Gillar man hockey är den här filmen ett måste, och jag kan tänka mig att även de allra flesta sportintresserade kommer att hitta mängder med intressant i den.

/Surskägget

Pingvinresan

@@@

Om du vaknar upp nån dag och känner dig lite extra sliten och uttråkad av livet. Om du tycker lite mer synd om dig än andra dagar. Om du tycker det är kallt, mulet och grått. Betänk då Kejsarpingvinens kamp för att få barn. Det börjar med en månads promenad genom ett istäckt landskap där det inte finns chans att hitta föda. Sedan inleds en uppvaktningsritual som slutar med befruktning och sedan förlossning av ett ägg. Detta tar ytterligare nån månad. Sedan ska ägget hållas varm mellan fötterna och pälsen i en månad innan det kläcks. Detta medan solen knappt syns under dygnet och det blåser iskalla stormvindar som piskar och piskar. Fortfarande utan chans att hitta föda. När ungen väl är ute är det dags att traska tillbaka en månad till det område där maten finns. Fyra månader utan käk i en av naturens mest ogästvänliga platser med temperaturer på minus fyrtio eller värre. Mmmm. Plötsligt var det kanske inte så jobbigt att man missade den där bussen, att kaffet var lite kallt eller att tentan gick åt helvete. Fascinerande och intressant film som dock på sina ställen är lite väl långdragen för att betyget ska bli högre, även om det är där och nosar på en fyra.

/Surskägget

The Garden

@@

En film som borde kunnat bli betydligt mer spännande och intressant. Vi får ta del av en liten landremsa mitt centrala Los Angeles där ett litet kollektiv driver små trädgårdsland. Vissa gör det som sitt jobb som de livnär sig på, men de flesta gör det mest för skojs skull och för att få komma ut i naturen och påta lite i trädgården innan det är dags att flänga iväg i betongdjungelns stress och press igen. När vi som tittare kommer in i filmen vill landägaren stänga ner trädgården, sälja marken och låta nån annan bygga upp fabriker där. Detta väcker givetvis stor indignation och vrede hos de människor som påtat där i åratal. Deras lilla livsverk av blommor, frukter och grönsaker riskerar nu att sopas bort och bli ännu en betongbyggnad i en stad som redan har alldeles för gott om betong och för lite grönt. Kampen mellan David och Goliath är både filmens styrka och svaghet. För faktum är att markägaren aldrig gör något som är olagligt. Kontraktet med kollektivet har löpt ut och han är fri att sälja sin mark om han så önskar. Därmed är det ”bönderna” som begår olagligheterna. Samtidigt önskar man ju dessa människor all lycka till med att få fortsätta odla. Rättegångar och poliskravaller följer men man önskar att filmmakarna varit kanske aningen mer neutrala och objektiva.

/Surskägget

We Are Legion

@@@

Har du nånsin undrat vilka som egentligen ligger bakom Anonymous? Du vet, det där hackergänget som spökar ut sig i V För Vendettamasker och stänger ner statliga hemsidor kors och tvärs över hela världen. För har du undrat då har du chans på ett par svar via denna dokumentär som handlar just om Anonymous. Mest intressant är faktiskt de medlemmar som väljer att kliva fram och berätta att de varit och/eller är med och vad de faktiskt ställt till med. Lite gammaldags hederlig informationsanarki allt som oftast. Intressant är även att få ta del av historier från folk som egentligen aldrig riktigt var med men som spred nån grej och sedan fick FBI knackandes på dörren. Och intressant är förstås också de medlemmar som gömmer sig bakom masker, suddiga foton och röstförvrängning som snackar om alla planer och idéer de har för framtiden. Visst, man får inte alla svar och det är tydligt att Anonymous är en extremt splittrad grupp utan större centralt lederskap eller en tydlig vision. Å andra sidan är det precis så Internet ska vara antar jag.

/Surskägget

@@@
Instämmer helt med Surskägget och par mig helt sonika en skrivstund som jag istället kan lägga på att göra en limpmacka.
/Vrångmannen

Mission To the Edge of Space

@@

Ni minns kanske den glada dåren som åkte upp, upp, upp i en jätteballong, så högt upp att han var precis på gränsen mellan jordens atmosfär och rymden, klev ut från ballongen och hoppade ner för att slå rekord i världens längst fritt fall innan han öppnade fallskärmen och landade säkert på gamla hederliga Terra Firma? Minns ni inte? Nä nä. Då har ni inte missat nåt (och det finns att hitta på Youtube). Minns ni? Jaha. Här har ni filmen som dokumenterade hela hans upplevelse. Delvis intressant men alldeles för lång. Här har filmskaparna helt glömt bort regel nummer ett: Kill your darlings. Det här hade lätt kunnat klippas ner till 80 minuter men pågår i 120 minuter. Det är alldeles för långt så man flera gånger tappar intresset och börjar fundera på annat i livet. Bör enbart ses om man är fanatiskt fan av fritt fall.

/Surskägget

Danland

@

Filmen lanseras som en djupgående karaktärsstudie av en kille i amatörporrfilmsbranschen men är egentligen bara en sorts hemmavideo om en rätt ointressant, intetsägande snubbe som knullar på film mest för att han inte kan nånting annat i hela världen. Snark.

/Surskägget

Comic-Con IV: A Fan's Hope

@@@

Gladaste dokumentärfilmskaparen denna sida en McDonald'smeny – Morgan Spurlock – tar med sig filmkameran och sticker till Comic-Con, denna jättemässa för alla typer av sci-fi-, fantasy-, serietidnings-, superhjälte- och tevespelsnördar som började en gång i tiden i en liten källare och nu fyller ut en av USA's största mässhallar flera dagar i sträck. Spurlock intervjuar både fansen men även skådisarna, författarna och regissörerna bakom succéfilmerna som Kevin Smith, Seth Rogen, Seth Green, Stan Lee och Eli Roth. Vi får följa ett antal olika personer med olika drömmar som springer runt på mässan. Någon vill bli serietidningstecknare och försöker visa upp sina prover för allt och alla, nån annan vill fria till sin flickvän under Kevin Smiths Q&A och nån annan vill vinna för Bästa Kostym. Lika lätt som det hade varit för Spurlock att surfa på vågen och bara hylla hela mässan som att dissa hela mässan som en enda stor nördmaraton glider Spurlock runt och låter mässan och folket där tala för sig själv. En kärleksfull men sober hyllning till nåt jag är övertygad om att Spurlock uppskattar väldigt mycket privat.

/Surskägget

@@@
Instämmer till fullo med Surskägget.
/Vrångmannen

Downloaded

@@@

Storyn bakom Napster. Är det ens nån idag som kommer ihåg Napster? Denna musikvärldens fiende nummer ett för bara en handfull år sedan. Denna gigant bland fildelningsgiganter. Denna böld på Lars Ulrichs och Dr Dres rövar. Knappt nån som kommer ihåg va? Så fort rör det sig i den digitala världen och idag när alla har Spotify eller liknande tjänster är det svårt att förstå varför folk flockades kring Napster en gång i tiden. Dåligt uppladdade låtar i dålig kvalitet och inte ens hela skivor utan enbart strölåtar från ett album. Bläh! Tur nog har den digitala musikrevolutionen kommit ikapp och vi kan nu njuta av all världens musik via seriösa streamingsajter. Hursomhelst. Storyn om Napster är absolut intressant och värd en titt oavsett om man är musikintresserad eller IT-intresserad eller bara allmänt intresserad av hur en liten, liten dröm kan växa och bli en miljardindustri för att sedan poff! bara försvinna inom loppet av ett par futtiga år. Intervjuer med typ allt och alla som hade det minsta lilla med Napster att göra och en bra tempo gör detta till en sevärd och intressant dokumentär.

/Surskägget

Milius

@@@@

Fascinerande och intressant film om John Milius, manusförfattaren bakom bl a Dirty Harry, Magnum Force, Apocalypse Now, Conan och Red Dawn samt även regissör till bl a Conan och Red Dawn (och då pratar vi alltså klassikern från 1984, inte remaken som kom för nåt år sen). Milius är kanske inte den kändaste gubben i världen idag för den stora publiken trots sina många jättesuccéer men på 70-talet var han en av giganterna och gick i samma filmskola som Spielberg, Lucas och Coppola t ex. Tillsammans med Coppola var väl Milius den som först var ute och tjänade pengar och gjorde sig ett namn. Kruxet var att han älskade kontrovers och gärna skapade sig ett rykte om att han var en sann vapenviftande cowboy som hatade kommunister, hippies och annat vänsterpack. Sånt gick inte hem i Hollywood och till slut blev han utfryst och omsprungen av sina polare. Här har man lyckats få intervjuer med allt och alla som hade eller har med Milius att göra från polarna (Spielberg, Lucas, Coppola) och skådisarna (Harrison Ford, Arnold Schwarzenegger, Sam Elliott) till diverse samarbetspartners på filmstudiorna till rena fans (Bryan Singer, Kurt Sutter, Matthew Wiener) samt Milius två barn. Det är en helgjuten och allomfattande dokumentär som bör vara intressant inte bara för filmnördarna utan även för den breda allmänheten. Rekommenderas varmt.

/Surskägget

@@@@
Ett mycket underhållande och omfattande porträtt av Herr Milius. Såna här dokumentärer, och synnerligen så välgjorda som denna, växer inte på trän. Man tackar och bockar. Mer sånt!
/Vrångmannen

Dokumentärfilmstema

Hej hopp och välkomna till Film4FuckSake 2015. Då vi de senaste två åren startat januari med att köra dokumentärfilmer har det nu blivit en tradition lika viktig som Julkalendern. Där ettorna haglade under skräckfilmstemat vi körde november och december, lika många treor haglar över dokumentärfilmerna. Troligtvis beror detta på att man är intresserad av ämnet dokumentärfilmen ska berätta och såvida regissören inte är en total sopa så blir det liksom tillräckligt intressant för en trea. Men givetvis finns det både ettor, tvåor, fyror och kanske nån enstaka femma där ute också. Så spänn fast er så kör vi.
/Surskägget