Ben Stiller skapade karaktären Derek Zoolander för nåt modeprogram för en massa herrans år sen. Den totalt stendumme men snälle Zoolander blev snabbt en hit inom modevärlden och det dröjde inte länge innan Stiller gjorde långfilm av det hela. Plötsligt blev Zoolander och hans klassiska look Blue Steel ett världsfenomen. Alexander Skarsgård gjorde Hollywoodpremiär i en pytteliten biroll som minst lika korkad manlig modell och Owen Wilson klev in som Zoolanders främste fiende och sedermera bäste vän och tillika manlig modell Hansel. Will Ferrell gjorde en av sina roligaste karaktärer som den onde modeskaparen Mugatu och Billy Zane klev in i en liten men perfekt cameo som själv. Klassiska repliker som: "What is this? A center for ants?", "You didn't think I knew what an eugoogooly was, did you?" och "Moisture is the essence of wetness, and wetness is the essence of beauty." Dessutom tog man in Oscarsvinnande skådisen Jon Voight som levererade en av de roligaste karaktärerna nånsin i en film samtidigt som han spelade det som om han slogs för en ny Oscar. HAHAHAHAH! Nu femton år senare gör man en uppföljare. Visst är det kul att återse Zoolander och gänget och visst är det riktigt kul stundtals. Men den når aldrig upp till ettans charm och klass och kommer heller aldrig att få kultstatus. Ungefär som det brukar bli med uppföljare. Vrångmannen var på lite bättre humör än jag när han såg filmen men är helt klart inne på rätt spår.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar