King Arthur: Legend of the Sword

@
Hahahahaha! Nej. Nej. Bara nej. Krigselefanter större än slotten dom smashar sönder. Jätteormar. Jättefladdermöss. Jätteråttor. Jättevargar. Jättevålnad i rustning i jätteflammor. Allt är jätte. Sen kan vi ju naturligtvis inte klara oss utan en Lock, Stock and Two Smoking Barrels-dialog (Guy Ritchie registered trademark) där det låter som om alla ska råna en bank i östra London. Vad är det här?! Av alla versioner... Har karln gått och blivit LOTR-avundsjuk på äldre dar? "Oi?! Ooooi?! Where's me fantasy then guv'nor?!".

Svärdet i stenen är i alla fall med en liten stund. Så man ÖVERHUVUDTAGET FATTAR VILKEN SAGA DET ÄR MAN TITTAR PÅ!

Någonstans gömd i all röra så finns här en lite bättre film, som då och då visar sitt ansikte. Precis när man börjar känna att "ok, lugna ner sig nu, det här är kanske inte så pjåkigt faktiskt" så blir man sparkad till marken igen. Och igen. Och igen. I slow motion. Ur alla möjliga kameravinklar.
/Vrångmannen

@ och @@@@@
Stundtals är det här så pajigt så man knappt vet var man ska ta vägen. Å andra sidan är det stundtals då det faktiskt funkar och man får en känsla för att det här kanske inte är så dumt trots allt. Framförallt är jag underhållen hela tiden. Speciellt när det är överdrivna, dåliga CGI-djur i jättestorlek hahahaha. Ni vet hur det kan vara. Så dåligt så att det blir bra. Det är exakt vad den här rullen är. En underbar fantasykomedi som aldrig var tänkt att vara komedi men om man ser den som en komedi är den toppen. En klassisk etta-femma som man säger i branschen. Hahahahaha! Att Ritchie sen helt utan att skämmas kliver in och snor rakt upp och ner från LOTR, Star Wars, Snatch, Conan och till och med gamle fantasykonstnären och legenden Frank Frazetta får man leva med.
/Surskägget

The Man From U.N.C.L.E.

@@@
Gammal teveserie blir långfilm ungefär 40 år för sent. Här i Sverige är det väl knappt nån överhuvudtaget som sett teveserien och i USA (och kanske England om den var stor där) är det väl knappt nån som kommer ihåg den nuförtiden. Kidsen har ju knappast sett den i alla fall. Därmed är det lite halvmärkligt projekt att dra igång kan tyckas, speciellt av Guy Ritchie som nu rider högt igen efter framgångarna med Sherlock Holmes. Hursomhaver är det dock en trevlig och lättsam spionaction som utspelar sig på 60-talet fylld med actionsekvenser och lagom doser humor. I huvudrollerna har vi Henry "Stålmannen" Cavill, Armie "The Lone Ranger" Hammer och Alicia "OSCARSVINNAREN!!!" Vikander. Denna trojka sätts mot en bunt skurkar och tar till alla knep och knåp för att vinna och rädda världen. Cavill och Hammer är bägge bra i sina roller, men det är Vikander som snor hem scenerna med charm, glimt i ögat och stora doser talang. Nu när hon har en Oscar ska det bli riktigt intressant att se var hennes karriär tar vägen och vi hoppas på stordåd i framtiden. Just den här filmen må vara en liten bagatell i sammanhanget, men en trevlig bagatell och värd att ge en titt åtminstone en söndag som matiné för hela familjen.
/Surskägget

Sherlock Holmes: A Game of Shadows

@@@

Robert Downey Jr är tillbaka som mästerdetektiven Basil Mus...öh jag menar mästerdetektiven Sherlock Holmes med Dr Watson vid sin sida i Jude Laws skepnad. Precis som i första filmen har man tagit böckernas anda och dunkat in enorma mängder adrenalin och action. Dessvärre är själva storyn där Holmes störste och farligaste ärkefiende, professor Moriarty, ska starta världskrig större delen av tiden väldigt rörig (precis som meningen du just läste tre gånger för att få ordning på den). Att man likt en egen Holmes måste sitta och hänga med i alla namn, diaboliska planer och flashbacks för att ha en susning om vad fan som försigår förtar en hel del av känslan. Med det sagt är det här ändå en helt okej uppföljare. Kemin mellan Downey Jr och Law är intakt från ettan och de fortsätter att gnabbas och kivas om allt och inget. Guy Ritchie visar återigen prov på att han är en duktig actionregissör, men vi börjar tröttna litegrann på alla slowmotion flashforwards där Holmes går igenom en fight i skallen innan vi får se den igen "på riktigt". Tycker också att man slarvar bort Moriarty som Holmes värste ärkefiende. Man får aldrig riktigt en känsla av att Moriarty är sådär farlig som han är i böckerna. Visst, lite smart sådär, men aldrig ett tvättäkta hot mot Holmes. Synd. Filmens stora minus är dock Noomi Rapace. Med tanke på att hon läser repliker på modersmålet svenska som om hon haltade på styltor krävs ingen filmexpert för att lista ut att när hon läser repliker på engelska låter det som om hon var enbent och haltade runt på styltor. Styltigt med andra ord (eller exakt samma ord faktiskt). Hon har en min filmen igenom och jag väntar nu bara på när hon och Kevin "Stenansiktet" Costner ska spela in en romantisk komedi tillsammans.

/Surskägget

@@@
Här tycker vi precis likadant jag och Skägget. Är det vår i luften hahaha?! Inget mer att tillägga förutom att Noomi Rapace gled in på en räkmacka i Hollywood och är pinsam att titta på i den här rullen. Jag är ledsen och vill inte vara elak men fan jävlar vad dåligt, ge mig en peruk så hoppar JAG in istället. Hon kanske blir bättre och säkrare med tiden (och på vägen förstör hon efterlängtade Prometheus). Jag gillade henne åtminstone i Millenniumrullarna. Där var hon snarare det enda som var ok. Hon skulle kanske hållit sig till svensk produktion men samtidigt pengarna. Gud pengarna.
/Vrångmannen

Rocknrolla

@@+
Guy “jag gjorde två bra filmer en gång låååååångt tillbaka i tiden som jag lever på fortfarande trots att jag inte presterat nåt av värde sen dess” Ritchies stora ”comeback”. Äntligen en bra Ritchierulle har jag sett och hört om och om igen. Men kom igen hörni. Visst, det här är en underhållande liten actiongangsterrulle enligt klassiskt Ritchiesnitt, men nån ny Lock Stock eller Snatch är det inte. Långt ifrån. Filmen är inte dålig på nåt sätt, men den är inget speciellt heller. En liten mild söndagsmatiné med nån rolig replik här, nån lite udda karaktär där och alla klichéer i boken. Det är okej när man är på det humöret och efter fem minuter har du glömt handlingen och efter några månader kommer du stå och hålla den i handen efter att ha hittat den i reabacken på ICA och undra om du sett den eller inte.
/Surskägget

Sherlock Holmes (2009)

@@@@

Precis som Vrångmannen skrev i sin recension för ett par månader sen så är Sherlock Holmes en av de mest filmatiserade gestalterna enbart med undantag för Dracula (vem av de två som faktiskt är filmatiserad mest vete fan). Konstigt nog har jag grym koll på många Dracularullar men in princip inte en enda Holmesrulle (vilket osökt leder en in på konspiratoriska idéer om att det bara görs massa b-rullar om Holmes i England som aldrig ser dagens ljus nån annanstans än på de brittiska öarna). Hursomhelst är Sherlock Holmes självklart en av de mest fascinerande litterära karaktärerna som skapats. Har själv slukat alla böcker om denne fantastiske detektiv både en och två gånger (och tror fan jag ska sätta mig och läsa dem en vända till nu efter att ha sett filmen) och det var riktigt kul att se Guy Ritchies actionstänkare med en fullständigt lysande Robert Downey Jr i rollen som Sherlock. På ett sätt påminner den lite om gamla Tempelmysteriet (är det ens nån förutom jag som kommer ihåg den? Älskade den som liten grabb) i det att man väver in Sherlock Holmes och ockultism och svart magi, men i det stora hela är det förstås pangpangaction och full fart och fläkt hela tiden som gäller. Det är snyggt, det är smart och det är fullt ös medvetslös hela tiden. Jude Law som Dr Watson är klockren som sidekick till Downey Jr och deras smågnabbande filmen igenom är klockrent - ett modernt radarpar är fött!

/Surskägget

Sherlock Holmes (2009)

@@@+

Först ut i år blir alltså Sherlock Holmes med Robert Downey Jr som mästerdetektiven och Jude Law som hans trogne kollega Dr Watson. Jag läste någon gång att Sherlock Holmes är den mest filmade romanfiguren i världshistorien (tvåa var Dracula..eller var det tvärtom?). Nytt denna gång är att Holmes är en jävel på att slåss och det är även Watson (som gammal soldat innan han blev doktor). Annars är det precis som vanligt. Holmes är charmig, har en SJUK slutledningsförmåga, gillar sin violin och sin narkotikum (även om detta bara hintas). Lord Blackwood, en ond mystiker, mördar unga kvinnor a'la ritual på löpande band för att få oanade krafter genom svart magi (var inte oroliga, det här får vi reda på i de första galet fartfyllda 5 minuterna). Holmes och Watson stoppar honom men katt och råttaleken har bara börjat. Sherlock Holmes är en sån där rulle där man struntar lite i sakfel och att det t.ex inte fanns "fjärrkontroll" på en tiden. Detta är ett välgjort och fartfyllt äventyr i det Viktorianska London och det formligen osar stämning av scenografin. Robert Downey Jr är (åter igen) som född för att spela den här rollen och Jude Law visar även han var skåpet ska stå. Rachel McAdams (Mean Girls, Red Line m.fl) är också riktigt bra som den ljuva men ack så tuffa och farliga Irene Adler. Skamligt underhållande är ordet och Guy Ritchie visar här för första gången att han kan göra riktig film (ja, jag sa det, ja, jag har sett Snatch och gillar den meeeeen RIKTIG FILM!). På minussidan så kan ett par actionscener kanske kännas lite väl sökta och larviga (ni fattar vad jag menar när ni ser rullen) men som helhet är det här en skön nyårsraket till saga och jag ser i allafall fram emot en uppföljare. The game is afoot!

/Vrångmannen