John Wick

@@@@
HAHAHAHAHA JAAAAAAAAAAAAA så här ska en slipsten dras. Fullt ös medvetslös med den farligaste ensamvargen du sett sedan Cobra typ.  Keanu Reeves i titelrollen har väl haft det lite motströms efter Matrixfilmerna (Constantine hävdar jag fortfarande är sjukt underskattad, däremot var inte The Day the Earth Stood Still nåt vidare, och Street Kings kunde blivit så mycket mer) men här borde det ju lossna för honom igen. Som den iskalle professionella lönnmördaren John Wick tar Keanu tillbaka positionen som en actionhjälte på topp igen i min bok. Jävlar vad han mördar folk på löpande band i den här. Alltid på ett coolt och kinematografiskt snyggt sätt förstås. Storyn är busenkel. Dum maffiaryss ger sig på fel snubbe och dödar i processen snubbens hund. En hund som råkar vara enda minnet snubben (ja det är John Wick om ni inte fattat det än) har av sin döda fru. Snubben (Wick dårå) måste nu döda alla som hämnd. Hahahaha! One man armyfilm när den är som bäst. Enkla motivationer för att uppnå maximalt med actionpackad död. Vår egen Michael Nyqvist kliver in som ryska maffiabossen och är makalöst fantastiskt bra. Ge snubben en komedi som sidekick till Will Ferrell nu! Nu sa jag! Nyqvist levererar såna underbara oneliners hela tiden så man ligger på golvet och vrider sig av garv (på ett mycket bra sätt). Det här är helt enkelt det mesta jag vill ha i en film. Bra så!
/Surskägget

@@@@
HAHAHAHAHAHA! Den glada glädjen! Allt det där, allt det där.
/Vrångmannen

Luftslottet Som Sprängdes

@

Tredje delen i Stieg Larssontrilogin om flickan med tatueringar som dödar män som är dumma och journalisten som bara vill ligga med alla medan han löser fallet. Tristare än de flesta Beckfilmer men tydligen tycker hela världen att det här är det bästa som gjorts sedan skivat bröd. Med den fetaste budgeten nånsin i svensk filmhistoria (eller var det Arn möjligtvis?) är det skrattretande hur många uppenbart usla skådisar/repliker/situationer/karaktärer man har släppt igenom. Lägg speciellt märke till den kvinnliga snuten som blir dödad i början av filmen som dör på tvättäkta överspelat stumfilmsmanér värdigt Buster Keaton och typ alla scener med Noomi Rapace som är så pinsamt hej-vi-satte-upp-en-pjäs-i-mellanstadiet-usla att man knappt kan tro att nån pyntade 100 miljoner för att göra det här. Märkligt. Mycket märkligt.

Recension på ettan och tvåan får ni också.

/Surskägget

Abduction

@@@
Det här är exakt den typen av film som jag ifrågasätter mig själv varför jag ens ska se den. Huvudrollen görs av Taylor Lautner, en av de barbröstade bebisvarulvarna i Twilightserien, en skådis som är helt ointressant för alla som inte älskar att glo sig mätta på svarvade sexpacksmuskler och handlar om en snubbe som plötsligt hamnar på flykt undan en galen mördare och CIA. Kliché och trist tänkte jag men regissören är ju ändå John Singleton (Boyz n the hood, Higher Learning, Four Brothers) så lite intresserad var jag ju framförallt med tanke på att Singleton inte gjort nåt sedan 2005 då han gjorde just Four Brothers, en rulle jag gillar. Döm min förvåning när filmen faktiskt överträffar mina förväntningar rejält. Framförallt första timmen där vi får en bra uppbyggnad av karaktärerna och sedan en tät närmast Hitchcockliknande stämning där vi inte vet vem man ska lita på och vem man inte ska lita på. Tyvärr avslöjar filmen sedan lite väl fort vem som är skurk etc och sista fyrtio minutrarna är mer kliché och pangpang än bra thriller. Kul att se Michael Nyqvist i ännu en Hollywoodroll som skurk (ni vet MI:IV), denna gång som serbisk lönnmördare. Allt som allt schysst underhållning som delvis bjuder på lite nerv och tempo och delvis på klassisk actionkliché.
/Surskägget

Flickan Som Lekte Med Elden

@
Det hade varit så enkelt att skriva en lång och dräpande recension om den här pinsamt usla rullen. Problemet är att mitt i min ilska är jag mest ledsen faktiskt. Ledsen att man plöjer ner hur många miljoner som helst i detta projekt och det fortfarande knappt är bättre än Lokal-TV. Ledsen att de skådisar som valts ut till detta storprojekt i svensk film, och därmed någonstans ändå borde tillhöra toppskiktet, knappt kan staka sig igenom en enda replik utan att låta som en nybörjarskådis på Vår Teater. Ledsen att detta är en film som har miljonpublik och drar in enorma pengar till filmbolaget men på sin höjd duger till att använda som frisbee (om man pratar dvd-versionen). Om inte alla de pengar som östs in i denna rulle (och de två andra delarna i trilogin) räcker till att skaka fram bättre talang, bättre manus, bättre regi, bättre foto och bättre allt så kanske svensk film ska bomma igen för gott. Det finns liksom ingen poäng längre. Skammen. SKAMMEN!
PS. För den som ändå orkar bry sig. Detta är del två i den så kallade Millenniumtrilogin. Journalisten Blomkvist och hans hackerpolare Lisbeth jagar ryska mördare. Blomkvist för att han vill rentvå Lisbeth och Lisbeth för att hon är oskyldigt anklagad för morden. Nånstans skriker författaren Stieg Larsson i sin grav för att man våldtog hans bok på detta sätt. Lisbeth spelas av Noomi Rapace som stirrar snett ner i marken och har mycket kajal och därför tydligen är en grym skådis som gör en makalös prestation. En tysk mördarmaskin känner ingen smärta och är släkt med Lisbeth. Nån annanstans dog en bit av svensk filmindustri. Paolo Roberto spelar sig själv och är den enda i filmen som känns naturlig. Manusförfattaren skrev dialog så pinsam att Tarantinos hjärta stannade en sekund varje gång tangenterna trycktes ner. Två timmar du aldrig får tillbaka. Aldrig.
/Surskägget

Män Som Hatar Kvinnor

@@
Jag hade lite svårt att förhålla mig till den här filmen. Å ena sidan gillar jag storyn skarpt. För att vara en deckare har den en riktigt fet backstory och bjussar på intelligent skrivna karaktärer (om än något schabloniserade, men vad fan, det är ju en deckare trots allt) och ett lite annorlunda upplägg kring klassiska lösa-mordet-sätta-dit-seriemördaren-som-är-galnast. Å andra sidan känns den som en vanlig Wallander/Beckrulle på Fyran en söndagkväll. Med undantag för ett par scener är det verkligen svensk standardaction vi snackar om här. Det är synd. Historien förtjänar ett bättre öde. Hade inte läst boken innan, men köpte den och läste den och kan konstatera att historien kommer mer till rättvisa i den och att en del av de logiska luckorna löstes bättre i bokform (å andra sidan är väl det rätt väntat, den enda bok som är sämre än filmen är Fight Club). Noomi Rapace har fått sjukt mycket cred för den här rollen, men seriöst, hon blänger lite surt under lugg och har mycket kajal. That's it. Visst, det finns en scen där hon är riktigt bra, men en svala gör ingen sommar. Och som vanligt när det gäller svensk film är replikerna styltigare än en full snubbe på styltor. Men man vänjer sig efter en halvtimme ungefär. Nu kanske det låter som att jag tycker den är knäppusel, men närå, den är helt okej faktiskt. Om man gillar sin svenska standardaction 1A. Vrångmannen tyckte hyfsat likadant.
/Surskägget