Härligt att bli överraskad i filmtittarvärlden! Jag ser så mycket mediokert skit och guldkornen blir färre och färre. Det är betygstreor hit och betygstvåor dit. HIT OCH DIT! Jag vill bara skriva om härligt skräp (ettor) eller filmer som på något sätt får mig att höja på ögonbrynen och faktiskt minnas skiten en kvart efter att jag har sett den (fyror och femmor). Wild Tales är en argentisk/spansk episodfilm där flera kortare berättelser om hämnd och galenskap byter av varandra i härligt tempo. Maken till dårar alltså hahaha! Svart komedi när den är som bäst helt enkelt. Almodóvar möter Tarantino är väl en hyfsad beskrivning. Så mycket ilska, passion, hämndbegär och hat under ett och samma tak. En av episoderna fick mig att garva så jag skrek och en annan fick mig att svettas av obehag. En riktigt bra rulle, som dessutom blev oscarsnominerad för bästa utländska film. Det sägs att den brasilianske regissören och manusförfattaren Damián Szifrón skrev manuset i sitt badkar. Kanske fler visionärer från drömfabriken borde anamma detta beteende om slutresultatet blir såhär jävla schysst med lite badskum omkring sig.
/Vrångmannen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar