Nordkorea. Ett stängt land, en diktatur och en galning bakom spakarna med fingret på atombombsknappen. Myterna är många och de få filmer som västerlänningar lyckats spela in därinne har inte gett oss speciellt mycket kunskap. Som turist får man inte röra sig fritt och man får absolut inte fota och filma som man vill. Regissören till denna dokumentär har fått något mer (inte speciellt mycket mer men ändå) tillgång än andra filmer jag sett om landet. Resultatet är fascinerande. Vi får träffa både mannen-på-gatan liksom de många anställda som har som jobb att ta hand om turister. Det intressanta är att mannen-på-gatan svarar ungefär lika pliktskyldigt som alla anställda att Nordkorea är världens bästa land och att deras kära ledare är som en allvis fader för dem alla. Indoktrinering, rädsla eller genuina känslor? Svårt att svara på. Kanske alla tre. En sak som är bra är att man här väljer bort att peka finger åt Nordkorea. Visst får vi träffa avhoppare som berättar om hemskheterna vi aldrig får se, politiker och ambassadörer som vittnar om de diktatoriska villkor som råder men när kameran befinner sig i Nordkorea koncentrerar man sig mer på det alldagliga livet som verkar rulla på där liksom här. En dag kommer denna sista kommunistiska diktatur att falla och då får vi säkert reda på hur det egentligen var. Till dess är detta en fascinerande resa in i ett land få av oss någonsin kommer besöka.
/Surskägget
1 kommentar:
Har sett denna.....mycket bra
Skicka en kommentar