Bobby Fischer räknas som ett av de största schackgenier som någonsin levt. Detta trots att han bara vann ett enda VM (det enda han ställde upp i visserligen) och att han sedan vägrade försvara sin krona inför nästa VM. Men de flesta experter är trots detta ganska enade om att Fischer trots allt med all förmodan är den bästa schackspelaren genom tiderna. Mycket beror på Fischer tidiga framgångar när han redan som ung tonåring tog hem alla titlar som kunde tas hemma i USA. Den här dokumentären är centrerad kring VM-finalen det året då Fischer vann schackmästerskapet på Island, en final han nästan inte dök upp till. Den bild vi som åskådare får av Fischer är att han var ett geni som hela tiden gränsade mot galenskap. Ju äldre han blev desto mer introvert och paranoid blev han för att till slut spåra ut helt. Givetvis hjälpte det inte att han hatade publicitet och på den tiden var ett av världens mest kända ansikten som journalister och fans jagade dygnet runt. Vi får följa honom från barnsben fram till VM-finalen. Sedan snabbspolas resten av hans liv igenom på tio minuter (precis som det så många gånger gör i biografiska dokumentärer). Det är trist att filmskaparna inte lyckades penetrera gåtan Bobby Fischer bättre än så. Som det blir nu är det hyfsat intressant, men vi får ingen djupare inblick i vem Fischer egentligen var.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar