För tiotalet år sedan kom filmen Beef (och tre uppföljare) där vi fick ta del av några av de mest kända konflikterna i hiphopvärlden och hur rapparna löste det genom att smäda varandra verbalt både på scen och skiva (och ibland hur det blev mer fysiskt). I Beeffilmerna får vi även ta del av bitar av hiphophistoriken. Rhyme & Reason är mer inne på det spåret (filmen gjordes betydligt tidigare än Beef så vi får gissa att Beef snodde från R&R). Vi får en grundlig genomgång av hiphopens historia, hur det växte fram ur de mindre luxuösa delarna av The Bronx och hur det sedan sakta men säkert spred sig över resten av USA och sedan världen (en av invändningarna jag har mot filmen är att den struntar i europeisk hiphop helt och hållet, ett spår den kunde ha tagit sig en liten avstickare till). Filmskaparna har lyckats få till intervjuer med de allra flesta tungviktarna då (filmen gjordes 1997) och ger en gedigen inblick hur de flesta av dem tänker kring berömmelse, pengar, vad hiphop är, vad som gör en framgångsrik och vad som är viktigt för hiphopens framtid. Det är intressant mestadels hela tiden (framförallt gamla intervjusnuttar med Biggie och Tupac innan de blev mördade) men jag saknar ändå ett större djup. Intervjuerna känns många gånger som väldigt ytliga där intervjuaren inte vågat ställa mer provocerande frågor som skulle fått grabbarna (förutom Salt N Pepa är det nästan inga andra kvinnliga artister med) att öppna upp sig mer. Saknar även en del förgrundsgestalter som LL Cool J, Run DMC, Africa Bambaataa och andra som borde varit med och delat med sig av sina minnen.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar