Dramakomedi som var
nominerad för alla möjliga Oscars i de tunga kategorierna och där Jennifer
Lawrence till slut vann för Bästa Kvinnliga Huvudroll. Rent generellt hyllad
unisont i pressen och femmorna haglar. Jag gillar den här typen av filmer som
handlar om skeva människor som snubblar genom livet och bara försöker hitta sin
plats i världen. Och visst är den här rullen bra. Ingen femma på nåt sätt. Men
absolut bra. Framförallt Bradley Cooper i huvudrollen är strålande och om någon
i den här filmen borde fått en Oscar så var det helt klart han (istället var
det Daniel Day-Lewis som vann för Lincoln och även om jag inte sett den än så
gissar jag att det förmodligen var välförtjänt då Day-Lewis är Mr Method
Actor). Överlag är detta en film som ska ses om man uppskattar bra skådisar som
gör bra ifrån sig. De Niro är kanske lite på gränsen till att bli en kliché av
sig själv, men det är väl risken när man varit med i matchen så länge som han
har varit. Ingen extraordinär film på nåt vis, min gissning är att man till
stor del glömt den om ett par månader, men en underhållande och förtjusande liten
film så länge man har den på ögat.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar