Popeye

@

Robert Altman fick i uppdrag att regissera filmversionen av Karl-Alfred med Robin Williams i huvudrollen. Vilken miss. Altman älskar att låta 5 000 grejer ske i bild hela tiden samtidigt som alla skådisar ska prata i mun på varandra jämnt. Detta funkar kanon i ensemblefilmer som t ex Mash som Altman gjorde men inte när man ska översätta en busig tecknad karaktär som blir stark av spenat till vita duken. Williams är kanon som Karl-Alfred och går runt och muttrar för sig själv mest hela tiden precis som Karl-Alfred gör i de tecknade filmerna men det hjälper inte när Altman låter alla andra gå runt och muttra hela tiden också. Efter fem minuter känns handlingen superrörig och efter en kvart har man tappat allt intresse. När eftertexterna rullar har man ingen aning om vad man sett egentligen. Jag har nu faktiskt sett filmen tre gånger (en gång som barn, en som tonåring och en nu i vuxen ålder) och jag kan fortfarande inte berätta handlingen. Det enda jag vet är att jag tyckte den var lika dålig alla tre gångerna.

/Surskägget