Så var det dags för årets Disneyfilm. I ett framtida San Fransokyo (ja det är en blandning av San Francisco och Tokyo) bor Hiro, en 14-årig grabb som är grym på att bygga robotar. Han använder dock sina färdigheter till massa trams - mestadels robotboxing för att tjäna illegala pengar. Detta förändras när hans storebrorsa får honom att inse att en talang är dum att slösa bort när man istället kan plugga på universitetet och lära sig ännu mer om robotar och annat ballt. Hiro lyckas bygga en sorts minirobotar som kan bygga ihop sig till en stor robot (tänk ett levande lego) och som styrs av tankekraft. Kruxet är bara att en ond skurk stjäl idén och i processen dödar Hiros storebror. Dags för hämnd! Det bjussas på en hel del garv givetvis, en del allvar och en hel del action. Skurken är precis den man gissar på, slutet är precis som man tror och det mesta är klichéskola 1A. Ja det funkar, men jag är inte helt övertygad. Tycker nog man kunde kört manuset en vända till och plockat bort några av de mest uppenbara klichéerna innan man dundrade ut den till allmänhetens beskådan. Självklart är animeringen skitsnygg och hjälteroboten Baymax en given favorit - räkna med en uppföljare och förmodligen även en teveserie på Disney Channel i framtiden. Saknar dock det där lilla magiska extra som skiljer en bra film från en grymt bra film.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar