Insidious

@@@
Mamma (Rose Byrne) och pappa (Patrick Wilson) med sina tre ungar flyttar in i ett gammalt hus. Plötsligt börjar det hända oförklarliga saker (okända röster i babymonitorn och elaka knackningar i tak och väggar). Utan anledning faller deras äldsta son i koma och någonting ondskefullt drar sig närmare och närmare familjen. Insidious är under första halvan genuint jävla läbbig. Det var faktiskt längesen jag var så svettigt skitnödig och ville skälla ut filmen för att den hade mage att skrämma mig. MIG?! Andra halvan är habil men blir tyvärr lite fånig i allt vilket naturligtvis drar ner betyget. Regissören James Wan (Saw, Death Sentence) är expert på just detta fenomen, att starta toppen men aldrig riktigt nå fram hela vägen. Insidious knycker helt ogenerat från skräckrullar som Poltergeist, The Grudge och liknande vilket känns ganska ok eftersom den håller intresset uppe och gör det lite på sitt eget lilla sätt. Musiken i kombination med ljudbilden bidrar till det ofta plågsamt nerviga och skådespelarna är alla lite over the top med sitt överspel. Räknar med att det ska vara så även om det ibland stör en smula. Nåväl, jag sover i alla fall gärna med lampan tänd några nätter till. He he he, filmjävel. SKRÄMMA MIG?!
/Vrångmannen