Danske journalisten
och dokumentärfilmaren Mads Brügger plockade med sig två adoptivbarn från
Sydkorea och åkte till Nordkorea med planen att visa upp hur falsk och jävlig
världen där är under diktatorn ”Den Store Ledaren”. Tillsammans med sina två
kumpaner låtsas de vara en dansk teatergrupp som älskar kommunismen och
Nordkorea och vill sätta upp en föreställning i syfte att förena ländernas
kultur. Dock är stora delar av ”teatern” påhittad för att i smyg kritisera
regimen. De får ok och åker in i landet och sakta men säkert byts deras pjäs ut
mot en Nordkoreans som är mer ”lämplig” enligt de många Nordkoreanska tolkar,
ledsagare, vakter och kulturbevakare som följer Mads och hans sällskap. Idén är
våghalsig, snudd på dumdristig, och stor cred till Brügger för att han vågade.
Hade de blivit påkomna är det inte säkert att de kommit hem till Danmark.
Däremot blir det filmade materialet väldigt tunt. Det är svårt att manipulera
verkligheten i ett land som manipulerar de få turister de får och man tvingas
därför använda material som filmats som helt enkelt inte är så spännande och
kul att se på. När eftertexterna rullar är man helt enkelt osäker på vad
Brügger egentligen vill säga med sin film.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar