@@@@@
Elling är på alla sätt beviset att en liten film kan vara
hur stor som helst. Det mänskliga, det varma, det humoristiska, allt möts på
ett storslaget sätt i Elling, en av Norges största biosuccéer någonsin. Elling (Per Christian Ellefsen) får tillsammans med kompisen
Kjell Bjarne (Sven Nordin) en lägenhet i Oslo av staten sedan de släppts ut
från ett mentalsjukhus. Nu ska de lära sig att leva ensamma under en viss
övervakning. Mer handlar det egentligen inte om. Istället får vi djupare
förståelse för deras vänskap och syn på omvärlden. Andra filmer med samma tema brukar förr eller senare slänga
in något djupt tragiskt, sorgligt eller dramatiskt, och det ska erkännas att
jag bara satt och väntade på att det skulle gå åt helvete för lille Elling och
store Kjell Bjarne (på det sättet påminner de faktiskt lite om karaktärerna i
John Steinbecks Möss Och Människor). Men Elling är en ”feel good movie” rakt
igenom. Leendet planterar sig i ansiktet i filmens början och hänger med långt
efter att den tagit slut.
/Surskägget
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
En SOLKLAR femma! Wohooo!
http://www.fiffisfilmtajm.se/elling/
Ja visst är den för härlig.
Skicka en kommentar