xXx: Return of Xander Cage

@@
Jag ska erkänna att jag verkligen gillade ettan när den kom. När jag sett om den nu på senare år har den tappat en hel del och känns lite föråldrad nästan, men när den kom tyckte jag det var bra ös i den och Vin Diesel kändes som den nya actionstjärnan (vilket han sen också blev när han väl kom tillbaka till Fast/Furiousfilmerna). Man gjorde en uppföljare till xXx med Ice Cube som var helt okej antar jag och nu när Diesel hittat formen i Fast/Fuirous kände han att det var dags att sparka liv i den här gamla franchisen också. Helt onödigt faktiskt. FF-filmerna har ett bättre tempo, ett bättre ös, bättre actionsekvenser och ett bättre team av karaktärer än xXx kan drömma om att komma i närheten av. Så skit i att satsa på fler filmer i den här rätt trötta franchisen när vi vill se fler FF-filmer istället.
/Surskägget

Fist Fight

@@@
Ice Cube verkar vilja bli den nya komedikungen med sin patenterade ilskna blick och arga utbrott i Ride Along 1+2 och 21 respektive 22 Jump Street. Här tar han det till en helt ny nivå som den argaste och farligaste läraren på hela high school. Den betydligt mildare och lugnare Charlie Day från underbara teveserien It's Always Sunny in Philadelphia samt Horrible Bosses 1+2 kämpar liksom alla andra lärare att behålla sitt jobb och när det står mellan Day och Cube väljer Day sig själv vilket leder till stenhårda konsekvenser från Cubes håll. Efter skolan är det dags för stryk. Hahahaha, man tar alltså gamla klassiska ungdomsslagsmålet efter skolan och låter två lärare göra upp istället. Lysande. Mycket av filmen är snott mer eller mindre rakt och upp ner från briljanta 80-talsklassiker Three 'O Clock High men med en ny och modern twist. Cube är kanon som den ilskne läraren och Day är toppen som den milde snälle läraren och det bjussas på mängder med oneliners och gags. Tracy Morgan och Jillian Bell dyker upp i sköna små biroller och är galnast, framförallt Bell har inga gränser hahahaha! Det här är en skön underhållande komedi med mängder av garv. Räcker långt.
/Surskägget

Ride Along 2

@@@
Hahaha mer Kevin Hart åt folket! Första Ride Along (som jag sett om och som jag nu menar på är en klockren trea, den har ju allt det där som behövs utan att vara nåt supermärkvärdigt) blev en supersuccé och givetvis ville man se mer av vrånge Ice Cube tillsammans med snälle Hart. Här har vi precis som i Central Intelligence två skådisar med magisk kemi ihop och buddy movies med snutar får man väl aldrig nog av? Den här gången drar de till Miami och som vanligt är Ice Cube arg, bitter och vrång medan Hart är ettrig, gapig och allmänt odrägligt rolig hahahaha! För att det är en uppföljare får vi såklart lite nya karaktärer och Olivia Munn kliver in som en helgalen snut i bästa Ice Cubestil fast betydligt sötare och kanske lite galnare. Benjamin Bratt gör ett bra porträtt som Scarfaceskurken och är sådär lagom nonchig och galen utan att överdriva det till överspel. Tvåan är en lika stor bagatell som ettan men den är också lika charmig och rolig så det här sura skägget är i alla fall nöjd och belåten.
/Surskägget

Straight Outta Compton

@@@@
Historien om ett av hiphopens allra mest ökända band som förändrade både hiphopen och musikvärlden för alltid. Idag är Dr Dre en av de mest inflytelserika människorna inom musikbranschen och Ice Cube är nästan mer känd som skådis än som musiker men när denna film tar sin början är de bara två fattiga polare som bor i slitna Compton i LA. De har en dröm och talangen att nå dit men inga pengar. Tills de stöter ihop med Eazy-E, knarklangarpolaren som skrapat ihop en rätt schysst summa pengar på att sälja crack. Han investerar pengarna i ett litet skivbolag och vips har vi den första N.W.A.-skivan ute på marknaden. Sakta men säkert bygger grabbarna upp ett rykte om sig i och kring Compton vilket engagerar producenten Jerry Heller (lysande porträtterad av Paul Giamatti) som lyckas få N.W.A signade med ett lite större skivbolag och sedan går karriären spikrakt uppåt. Utsålda arenor överallt, miljontals sålda skivor och pengar som flödar in konstant. Givetvis är det dock inte helt problemfritt (framförallt kring hur pengarna fördelas) och snart nog är Ice Cube soloartist och Dre hoppar av till ett annat skivbolag och börjar producera heta nykomlingar som t ex 2Pac. Mitt i allt detta är N.W.A. hatade av polisen, media och etablissemanget och tvingas löpa gatlopp nästan överallt där de dyker upp. Visst är denna film löjligt mycket vinklad åt Ice Cubes och Dr Dres håll (de producerar filmen) och MC Ren och DJ Yella är knappt parenteser i storyn och deras bidrag till gruppen minimeras hårt. Oavsett detta är det här en spännande, fascinerande och välgjord film som fångar både de politiska och musikaliska i gruppen som än idag vinner nya fans världen över.
/Surskägget

@@@@
Har inget mer att tillägga, förutom att jag numera endast lyssnar på N.W.A. Endast.
/Vrångmannen

Three Kings

@@@
Känns som att den kom ganska nyligen men det var 1999 - 16 år sen! Regissören/manusförfattaren David O. Russell som idag älskas och hyllas av de flesta var knappt torr bakom öronen när han rattade denna lilla krigsactiondramafilm med George Clooney i en av sina tidiga huvudroller. Även Mark Wahlberg och Ice Cube som bägge hade några filmer under bältet vid det här laget var bägge tillräckligt färska i filmyrket för att på allvar tvätta bort sin musikstämpel med den här filmen. Allt utspelar sig under Irakkriget i början av 90-talet och vi får följa ett litet gäng jänkarsoldater på skattjakt i den irakiska öknen. Självklart går allt fel som kan gå fel (ett ganska vanligt fenomen i Russells filmer för övrigt) och jakten på guldet blir allt annat än enkel. Clooney har tung pondus som chefen trots att han nyligen blivit söndersågad som Batman, Wahlberg finslipade på sin lite halvvräkigt högljudda stil redan här och Ice Cube är Ice Cube helt enkelt. Tuff och hård med några fuck-you-oneliners så ingen ska tro nåt. Filmen är väl en liten bagatell i det stora hela, men jag har alltid gillat den. Det händer grejer hela tiden och för att vara en krigsfilm enligt standardmall 1A bjussar den ändå på lite lagom med överraskningar och oväntade vändningar. Gott så.
/Surskägget

Dubbel Trubbel (2x Ice Cube)

Friday
@@
Superdupersuccé i USA med uppföljare och allt. Jag var inte sådär superimpad då och jag är inte sådär superimpad nu heller efter att ha sett om den. Men fine, den har sina stunder och som lite matinéunderhållning funkar den absolut. I princip handlar det om Ice Cube och den lille enerverande och rätt triste Chris Tucker som sitter på Ice Cubes veranda i ghettot och glor på folk som glider förbi under dagen och interagerar med dem på olika sätt (affischen säger egentligen allt om filmen). Ett par garv, lite action och en del gräsrökande. Lite Cheech & Chong möter Boyz N The Hood. Hade det varit en annan komiker än Tucker kanske jag hade gillat filmen mer. Vem vet?
/Surskägget

Boyz N The Hood
@@@@
Realistiskt drama om hur det är att växa upp och leva i Compton, en av de där mer ökända stadsdelarna i LA. Inte speciellt kul visar det sig såvida du inte är en gangster med dödslängtan. Laurence Fishburne gör en av sin karriärs bästa roller som den politisk engagerade pappan, Ice Cube är klockren som just gangster och Cuba Gooding Jr visade prov på att han kanske var Oscarsvärdig redan då. Det är välspelat och intressant mest hela tiden och även om kläderna fått sin en rejäl omgång av tidens tand håller allt annat. Bör verkligen ses.
/Surskägget

Dubbel Trubbel (2x Channing Tatum - igen!)

Son of No One
@
Ibland gör skådisar filmer som man bara skakar på huvudet åt. Varför gick de med på att vara med i denna? Fick de massa pengar? Kände de regissören sedan barnsben och tyckte att de var skyldiga en tjänst? Jag vet inte. Tror inte skådisarna vet heller. Al Pacino är med men tycks vara nån helt annanstans mentalt. Och Tatum är med men verkar mest skämmas för sin medverkan. Tracy Morgan är med och hans roll är i alla fall okej. Resten av filmen är det inte.
/Surskägget

22 Jump Street
@@@@
HAHAHAHAHAHA JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!! Såhär - och jag menar exakt såhär - ska en slipsten dras. Ettan var ball när man såg den och dubbelt så kul när man såg om den (har uppgraderat den till @@@@ i betyg efter att ha sett om den). Tvåan är dubbelt så kul som ettan med ännu mer oneliners, ännu mer skottlossning och en ännu argare Ice Cube som polischef. Scenen när han inser att dottern dejtar Tatums karaktär - HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA det gååååååååååååååååååååår inte att vara så arg som han är. Blickarna! När han river hotellet! HAHAHAHAHAHAHA! Sluuuuuuuuuuuta det är för kul. Jag sitter och skrattar högt för mig själv när jag skriver det här och tänker tillbaka på den scenen. Summan av kardemumman - se om ettan och sen direkt tvåan nu. Bums!
/Surskägget
PS. Jag vet att Vrångmannen egentligen tycker att det är en fyra men han fegade lite när han satte betyg.

Are We Done Yet?

@@
Det verkar som att första filmen med vår f d gangster och numera familjefar Ice Cube som recenserades i måndags för en vecka sedan blev en succé i hemlandet och därmed var det givet med en uppföljare. Den lilla familjen bor nu trångt i Cubes lägenhet och när frugan blir gravid med tvillingar är det dags att flytta. Sagt och gjort och Cube köper ett gigantiskt hus ute på landsbygden i en sömnig liten småstad. Pittoreskt och underbart på alla sätt och vis om det inte hade varit för det lilla, lilla problemet att huset är ett vrak. Allt som kan vara fel är fel och det dröjer inte länge innan Cube har en armé av snickare, rörmokare, elektriker och andra hantverkare som renoverar kåken åt honom medan han blöder pengar. Eftersom att det är en familjekomedi lyckas ju Cube ramla genom tak, genom golv, genom väggar och bli attackerad av diverse djur allt till ungarnas stora förtjusning. Det som funkade bra i första filmen är lite urvattnat vid det här laget. Dock en helt okej rulle som man kan slänga på som söndagsmatiné.
/Surskägget

Are We There Yet?

@@@
En familjekomedi med Ice "jag är farligaste gangstern" Cube? Med Ice "jag har släppt några riktigt tunga gangstaplattor" Cube? Med Ice "jag var med och grundade gangsta rap" Cube? Familjefilm? Vaaaaaaa?!?!?! När fan blir gammal blir han religiös heter det ju och det är väl det som hänt här. Cube har sedan länge lämnat Compton bakom sig och är nu snarare rakt ut från rikemansvillan än gettot. Och det är han absolut värd. Faktum är att han funkar ovanligt bra i rollen som schyssta snubben som erbjuder sig att skjutsa en singelmammas två ungar till Vancouver i Kanada på Nyårsafton för att hon jobbar och gärna vill ha barnen på plats. På vägen går givetvis allt fel som kan gå fel och vi får en klassisk komedi där ungarna är lite för smarta och lite för elaka och lite för påhittiga för sitt eget bästa (eller Cubes bils bästa för övrigt). Vi har sett det förr, det är inget nytt under solen, men Cube är faktiskt riktigt charmig och kul och ungarna söta så det funkar.
/Surskägget

Ride Along

@@@
Det här är egentligen en tvåa i betyg men Kevin Hart har så mycket charm och glädje så jag bara kan inte annat än att bjussa på en trea. En klassisk omaka-par-komedi där arga Ice Cube blir ihopparad med glada Kevin Hart. Cube är en tuff snut vars syster dejtar Hart som är en rätt så tam skolvakt som vill bli snut. För att avskräcka honom tar Cube med sig honom på en dagstur (ja exakt därför heter filmen Ride Along). Hart snubblar in i den ena komiska situationen efter den andra och mer än en gång ser vi väldigt tydligt att Hart älskar Eddie Murphy och alla hans 80-talsrullar (och vem gör inte det?). Dock är Hart aldrig en Murphykopia till skillnad från låt oss säga sopan Chris Tucker. Hart har sin stil och sin charm och den är svårslagen. Det är kul att han börjar få lite ordentliga huvudroller efter många år i sidekickträsket. Det här kommer inte bli Harts stora genombrott, men tro mig, den filmen är bara runt hörnet. Ja, jag menar Get Hard med Will Ferrell! HAHAHAHA!
/Surskägget

22 Jump Street

@@@

Dårarnas julafton. Det är alltså dags för uppföljaren, därav 22 Jump Street. Skämten flyger som kulor, träffar och missar, högt och lågt. Ibland är det skitkul och det är aldrig tråkigt. Jonah Hill och Channing Tatums kemi är grundad i cement. Ice Cube har en större roll och stjäl scener som den arga polischefen. Det är väldigt fånigt och självrefererande vilket funkar i en sådan här rulle (de driver konstant med hur uppföljare alltid är dyrare men sämre hahahaha!). Inget nytt under solen men härlig underhållning för stunden, precis som ettan. Missa inte eftertexterna!

/Vrångmannen

Rampart

@@@
Film om en korrumperad poliskårs kanske mest korrumperade polis med manus av James "gillar att skriva om korrupta snutar i LA" Ellroy och i samma stil och känsla som Training Day, Dark Blue, Street Kings eller Pride and Glory. Woody Harrelson spelar huvudrollen som Dave Brown, en så korrupt snut med mängder av misshandelsfall och ett misstänkt mord på sin "meritlista". När han återigen avrättar en skurk börjar vindarna blåsa hårdare runt honom och när cheferna som tidigare backat honom plötsligt inte gör det börjar hans värld rasa samman ett alkoholiserat steg i taget. Samtidigt som han försöker balansera en kommande rättegång, teveteam och internutredning försöker han halvhjärtat rädda spillrorna av sin familj samtidigt som han i princip redan gett upp och söker tröst i alkohol och one-night-stands. Harrelson är otroligt bra i rollen. Hela tiden när han är med i bild ligger en krypande känsla av att han kan explodera närsomhelst mot vemsomhelst med fasansfulla konsekvenser. Tyvärr är filmen i sig inte alls lika bra som Woody. Många scener känns helt utan poäng, vissa karaktärer onödiga och alldeles för mycket lämnas åt tittarens fantasi. Hade det inte varit för att Woody är så fantastiskt intressant att följa hade det inte blivit mycket till film.
/Surskägget