Spider-Man: Homecoming

@@@@@
JAAAAAAAAAA! Äntligen har de fått till en Spindelmannenfilm precis som den ska vara. Inget ont om Raimis Spidderullar (rebooten The Amazing Spider-Manfilmerna pratar vi inte högt om) med Maguire, jag gillade alla tre skarpt. Det var fullt ös, medvetslös och man fick en bra röd tråd genom alla tre filmer. Det man dock missade lite var känslan från serietidningarna. För att vara mer precis, känslan från 70-talet och tidigt 80-tal. När Peter Parker verkligen var en finnig tonåring som aldrig fick till det förrän han drog på sig masken och spöade skurkar hela tiden babblandes en massa skönt nonsens. Vi fick en fin försmak av detta redan i Captain America: Civil War när Spidde dök upp i ett par minuter och tack och lov införlivade man förhoppningarna nu i långfilmen. Det här är löjligt underhållande, kul och snyggt med en lagom balans mellan serietidningsstuk och verklighet. Tom Holland som Parker/Spidde är som född för att spela rollen och jag ser fram emot många fler filmer i den här serien. Michael Keaton som Gamen, eller Vulture som man säger nu när alla ska heta de engelska originalnamnen, är perfekt och raderar det enda frågetecknet jag hade inför den här filmen. Handen på hjärtat, Gamen är inte den mest spännande av Spiddes alla motståndare. Men Keaton och manusteamet har lyckats modernisera en skurk som faktiskt kändes rätt passé redan när han dök upp i serietidningsrutorna back in the day. Jag som älskar Spindelmannen tillsammans med Läderlappen (ja ja Batman som kidsen säger idag) har äntligen fått den Spiddefilm jag velat se sedan jag plockade upp min första Spiddetidning för en sisådär 38 år sen. Halleluja!
/Surskägget

Spotlight

@@@
En film som hyllats enormt när den kom och som plockade hem Oscars för Bästa Film och Bästa Manus. Personligen tyckte jag att den absolut var bra, men så bra som att plocka hem en Oscar? Nja, kanske inte. Vi får följa ett litet team journalister som jobbar för The Boston Globe och som specifikt jobbar med att gräva riktigt djupt i riktigt smutsiga affärer. Här får de nys om katolska präster som är pedofiler och som våldtagit barn i åratal med kyrkans vetskap. Ju mer de gräver och nystar i det hela för att skaka fram sanningen, desto mer börjar kyrkan lägga sig i och försöka stoppa dem från att publicera storyn. Intressant och välskrivet på alla sätt och framförallt är det riktigt fina insatser från samtliga skådisar med Mark Ruffalo, Rachel McAdams, Michael Keaton och Liev Schreiber i täten. Dock ska jag erkänna att den aldrig riktigt grep tag i mig på det sätt jag förväntade mig och en del scener kändes kanske lite onödiga på sina ställen. Som sagt, en bra film absolut, men att slänga Oscars på den? Nja.
Vrångmannen tyckte såhär
/Surskägget

Spotlight

@@@@@
Bland det vidrigaste som finns i det verkliga livet som vi människor lever, och det finns mycket galenskap, är ändå när ett barn blir utnyttjat av en vuxen. Det är liksom så ofattbart hemskt. Spotlight är den sanna historien om när tidningen Boston Globe snubblade över storyn om hur katolska präster utnyttjade barn sexuellt. Det som vid första anblick såg ut som en eller två isolerade incidenter visade sig vara en mycket större story och en om möjligt ännu större ondska. Spotlight är framför allt ett lysande drama med toppskådisar i alla roller och det är svårt att inte jämföra den med 70-talets bästa politiska thrillers, där allt och alla känns 100% autentiska. Inga specialeffekter. Ingen överdriven spänningsmusik. Inget tjafs. Spotlight är på riktigt. Välspelat, ärligt och högst engagerande. Applåder till Michael Keaton, Mark Ruffalo och Rachel McAdams samt regissören Tom McCarthy (The Station Agent). En välförkänt Oscar för bästa film blev det och ett litet mästerverk i genren är den.
/Vrångmannen

Penthouse North

@
Gud nej. Den här hade en hyfsad premiss (blind kvinna blir tillfångatagen i sin lägenhet av två skrupelfria gangsters) som bara blev så jävla taffligt utförd. Jag tänkte först ge den en tvåa i betyg bara för att Michael Keaton är med och han är fan alltid bra, men jag kan inte göra det. Filmen är så jävla sopig så det är bara skräp och skit. Förutom Keaton. Han är fan alltid bra. Men Gud. Skräpet.
/Surskägget
Vrångmannen var inne på samma sak.

Birdman

@@@@@
Jag ser i snitt 300 filmer varje år. Det mesta hamnar i kategorierna "skit" eller "helt okej" och så är det några få som landar i "bra". Enda anledningen till att jag år efter år orkar plöja igenom så mycket film som är skit eller helt okej beror enbart på att man då och då hittar de där små guldkornen. Diamanten bland all smuts. Det är många faktorer som spelar in för att hitta mästerverket. Skådisarna ska vara bra förstås. Manuset. Regin. Men även det svårförklarade artistiska. Sättet regissören handskas med sitt medium och skapar inte bara film utan konst. Fight Club är en sådan film. Lost in Translation. Pulp Fiction. Black Swan. Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Och som ni säkert förstått vid det här laget - Birdman. Det här är en fröjd för öga, öra och hjärna. Filmad i en enda lång tagning (ja jag vet att det är klippt givetvis, men fusket görs snyggt och närmast osynligt) är detta en historia om en före detta superstjärnas (briljant spelad av Michael Keaton) kliv rakt ner i en djup professionell och privat avgrund och sedermera hans uppstigning likt fågeln Fenix ur askan. Mer eller mindre all handling utspelar sig inne på en Broadwayteater där han kämpar för att sätta upp en pjäs som kan vara hans sista chans till att rädda karriären alternativt bli sista spiken i kistan. Runt honom har vi en uppsjö karaktärer där en riktigt teaterdiva i form av en lysande Edward Norton skiner tydligast. Keaton har länge varit en av mina favoritskådisar och det är fantastiskt kul att se honom i den här rollen där han verkligen får visa prov på vilken grym skådis han är. Norton är också en grym skådis och när han verkligen drar åt tumskruvarna som han gör här är han svårslagen. Naomi Watts, Emma Stone och Zach Galifianakis gör alla riktigt bra jobb, men det är Keaton och Norton som stjäl filmen. Rapp, intressant och naturlig dialog i kombination med ett skitsnyggt kamera-arbete och skådisar som verkligen levererar gör detta helt klart till 2014 års bästa film. Låt Oscarsstatyetterna hagla!
/Surskägget

@@@@
Håller med om allt som Surskägget skriver. Hittar inte riktigt fram till en femma i betyg, men fyran är mycket stark. Otroligt bra film. Otroligt.
/Vrångmannen

Need For Speed

@
Tevespel blir dålig film. Som man dessutom väljer att dra ut på i över två timmar. Enda behållningen i filmen är Michael Keaton som i princip alltid är bra. Frågan är bara varför han valt att vara med i sån här dynga. För att vara en film med namnet "speed" i titeln går det ovanligt långsamt, och "handlingen" är ett stort skämt som inte förvånar eller överraskar minsta lilla. Förutom Keaton är det mest en bunt stiliga "skådisar" vars främsta jobb är att se snygga ut på bild. Tomt och trist.
/Surskägget

Några snabba ettor

Ibland vill man stoppa in fingret i örat för att se om man kan peta ut ett öga inifrån så det faller till golvet, halka på det och ramla ut genom fönstret (morsa på grannen innan man slår i asfalten..).

Allt för ofta ser jag filmer jag vet kommer vara max sisådär men jag gör det i alla fall, trots alla varningssignaler i hela världen.

Här kommer några snabba om nyare filmer som i min värld inte förtjänar mer än ett par rader, ibland mindre.

Carrie (2013)
@
Av alla förbannade jävla idiotiska.. Chloë Grace Moretz är bra och Julianne Moore är bra men av alla förbannade jävla idiotiska..

Passion
@
Gamla geniet Brian De Palma, som minst gav oss Carrie (originalet!), The Fury, Dressed to Kill, Blow Out, Scarface, The Untouchables och Carlito´s Way, bjussar idag på en slags remake av en hygglig fransk thriller. Det är dags att packa ihop och åka till FLORIDA nu Brian! Bridge och tidig middag i solen med dom ANDRA PENSIONÄRERNA!

Penthouse North
@
Gillar konceptet. Gillar regissören. Gillar Michael Keaton. Gillar Michelle Monaghan. Hatar filmen. HATAR.

Oldboy (2013)
@
Skämtet. Allt som gjordes rätt i Chan-wook Parks mästerliga original från 2003 kördes här över med en pansarvagn av pengar och apati. Golden Raspberry Award till alla inblandade. ALLA.

The Counselor
@
"Hello, my name is Ridley Scott and I am here to bunta ihop en massa scener som Cormac "The Road" and "No Country for Old Men" McCarthy has skrivit. Smoking little cigar and stopped caring om film sedan a long time back ago you know."

/Vrångmannen