Avengers: Infinity War

@@@@@
Dra åt helvete med en rostig spik vad satan i gatans sjuhelvete jäkla bra det här var. Peppen inför den här har varit total och Jebus vad den levererar. Släng in alla hjältarna vi redan lärt oss att älska i sisådär 18 filmer innan den här och vi har den galnaste, mest stjärnspäckade serietidningsactionextravaganzan vi nånsin sett på en bioduk. Det här är lätt den bästa Marvelfilmen hittills och det är inte illa med tanke på konkurrensen. Marvel har ju överlag spottat ur sig 18 väldigt starka filmer innan den här med några få undantag (Guardians of the Galaxy är jag inget jättefan av, speciellt inte tvåan och Black Panther var ju sådär alltså). Det börjar med en rejäl smäll direkt och sedan tar det bara full fart framåt. Det är helt magiskt hur man lyckats smälla in så mycket actionsekvenser och fortfarande kunna berätta en historia. Dessutom har man lyckats skapa en klockren skurk i Thanos (Josh Brolin) som faktiskt på ett sätt har helt rätt i sin galenskap. Man skulle faktiskt kunna argumentera för att man borde göra exakt så som han vill med hela universum för att det då skulle bli betydligt bättre för jorden, miljön och den hälft av befolkningen som överlever. Samtidigt är det förstås en helt koko-bananas-plan så det är inget någon normal person skulle överväga. Balansen där är snygg. Filmen överlag är snygg, specialeffekterna är så bra så att allt måste vara på riktigt och inget kan vara inspelat framför en grön skärm hahaha. Funkar det då att ha ALLA hjältar i en och samma film? Absolut! Att rabbla rollistan skulle ta hela dagen så det skiter vi i, och ni vet ju ändå vilka som är med. Är det nåt jag saknar så är det att jag gärna skulle velat ha lite mer Captain America och Black Widow, de får kanske lite för lite tid på duken. Men Spindelmannen kliver in och levererar med busig entusiasm och då är jag fem bast igen med en Spiddetidning i mina händer och lever mig in i den underbara karaktär Spidde är. Eftersom att jag inte vill dra till med spoilers finns egentligen inte så mycket mer att säga än att det här lever upp till hypen utan problem och jag har redan köpt biljett för titt nummer två.
/Surskägget

Thor: Ragnarök

@@@@
Hahahaha javisst, exakt såhär ska en slipsten dras. Redan i första Thorfilmen satte man ribban för hur denna karaktär skulle porträtteras, nämligen med en stor dos humor. När det till stor del försvann i del två blev också den filmen en av de svagare i den serie Marvelfilmer som knyter ihop de två första Avengersfilmerna. Tack och lov har man tagit den sköna humorn tillbaka i trean, och dessutom boostat den en hel del nivåer. Kanske är det regissören Taika Waititis förtjänst. Han har regisserat bl a Flight of the Concords och What We Do In The Shadows och han tar helt klart med sig den typen av humor in i detta actionspektakel som är Thor. Chris Hemsworth repriserar rollen som Thor och gör det med en självklar pondus nu när han gjort karaktären i fem filmer. Charmig och med glimten i ögat glider han igenom filmen som den självklare åskguden som växt som människa en hel del sedan han var hetsig "tonåring" i den första filmen. Lika självklar är Tom Hiddleston som Loke och pendlar lekande lätt mellan att vara schysst och att vara elak. Loke är trots allt inte alltigenom ond, det får vi aldrig glömma. Cate Blanchett gör en helt okej dödsrikesdrottning, Idris Elba är med lite för lite som Heimdal, Jeff Goldblum är en magiskt bra ny karaktär som heter Grandmaster, Mark Ruffalo är alltid bra som Bruce Banner, Anthony Hopkins känns lite blasé som Oden, Karl Urban som skurksidekick känns helt onödig som karaktär så det är relativa nykomligen Tessa Thompson (Westworld, Creed) som lyser allra klarast som en försupen valkyria på jakt efter hämnd eller total glömska beroende på vad som kommer först. Precis som trailern har lovat osar hela filmen skönt 80-tal utan att för den sakens skull kännas mossig eller dammig. Det är hippt och modernt men väldigt 80-tal ändå. Perfekt kombo. Musiken är en skön blandning av Carpenter möter C64 och höjer helt klart stämning på rätt sätt. Jag är nästan på vippen att slänga dit en femma i betyg för det finns inga egentliga fel (dessutom fick Spider-Man: Homecoming en femma på samma grunder) men spar den till nästa titt.
/Surskägget

Now You See Me 2

@@
Första rullen var en sådär lite lagom underhållande romp som kanske inte lämnade några jättebestående intryck men som var småmysig medan man tittade och hade ett par rätt kul twister och svängningar i handlingen. Uppföljaren försöker sig på samma sak men trots att det bara är ett par månader sedan jag såg den minns jag den i princip inte alls. Det finns en rätt snygg lite Mission: Impossibleliknande scen i nåt sorts hypermodernt bankvalv och så är det nåt med att nåns pappa blev mördad. Ja, mer än så har inte fastnat. Vi får nästan hela gänget igen (Jesse Eisenberg, Woody Harrelson, Mark Ruffalo, Dave Franco, Michael Caine och Morgan Freeman är kvar och Lizzy Caplan och Daniel Radcliffe har kommit till) och återigen är det en rätt så underhållande liten bagatell när man tittar med skillnaden att det var mer bagatell än underhållning i rond 2.
/Surskägget

Spotlight

@@@
En film som hyllats enormt när den kom och som plockade hem Oscars för Bästa Film och Bästa Manus. Personligen tyckte jag att den absolut var bra, men så bra som att plocka hem en Oscar? Nja, kanske inte. Vi får följa ett litet team journalister som jobbar för The Boston Globe och som specifikt jobbar med att gräva riktigt djupt i riktigt smutsiga affärer. Här får de nys om katolska präster som är pedofiler och som våldtagit barn i åratal med kyrkans vetskap. Ju mer de gräver och nystar i det hela för att skaka fram sanningen, desto mer börjar kyrkan lägga sig i och försöka stoppa dem från att publicera storyn. Intressant och välskrivet på alla sätt och framförallt är det riktigt fina insatser från samtliga skådisar med Mark Ruffalo, Rachel McAdams, Michael Keaton och Liev Schreiber i täten. Dock ska jag erkänna att den aldrig riktigt grep tag i mig på det sätt jag förväntade mig och en del scener kändes kanske lite onödiga på sina ställen. Som sagt, en bra film absolut, men att slänga Oscars på den? Nja.
Vrångmannen tyckte såhär
/Surskägget

Spotlight

@@@@@
Bland det vidrigaste som finns i det verkliga livet som vi människor lever, och det finns mycket galenskap, är ändå när ett barn blir utnyttjat av en vuxen. Det är liksom så ofattbart hemskt. Spotlight är den sanna historien om när tidningen Boston Globe snubblade över storyn om hur katolska präster utnyttjade barn sexuellt. Det som vid första anblick såg ut som en eller två isolerade incidenter visade sig vara en mycket större story och en om möjligt ännu större ondska. Spotlight är framför allt ett lysande drama med toppskådisar i alla roller och det är svårt att inte jämföra den med 70-talets bästa politiska thrillers, där allt och alla känns 100% autentiska. Inga specialeffekter. Ingen överdriven spänningsmusik. Inget tjafs. Spotlight är på riktigt. Välspelat, ärligt och högst engagerande. Applåder till Michael Keaton, Mark Ruffalo och Rachel McAdams samt regissören Tom McCarthy (The Station Agent). En välförkänt Oscar för bästa film blev det och ett litet mästerverk i genren är den.
/Vrångmannen

Dubbel Trubbel (2x Channing Tatum ännu en gång helt sjukt ju för fan!!!!)

Foxcatcher
@@
Nja här blev det lite segt och långtråkigt. Channing Tatum spelar OS-guldmedaljören i boxning Mark Schultz som tillsammans med brorsan David Schultz (Mark Ruffalo) dominerade amerikansk brottning under slutet av 70- och början av 80-talet. Miljonären John Du Pont (Steve Carell) erbjöd bröderna uppbackning med träningslokaler, boende etc mot att de skulle träna upp nästa gäng guldmedaljörer. Mark hoppade på erbjudandet först och David kom med några år senare. Filmen är som ni förstår vid det här laget baserad på en verklig historia och kretsar kring den udda vänskap som uppstod mellan Mark och John, två rätt knepiga och märkliga karaktärer som både hade sina sociala problem. Både Tatum och Carell spelar karaktärer som de inte brukar spela och det är både bra och dåligt. Bra för att de båda visar prov på att de är duktiga skådisar som inte behöver bomber och granater och trehundra skämt i sekunden för att göra bra ifrån sig, dåligt för att man har en viss förväntning när man ser deras namn på en bioaffisch. Med det sagt är det inte deras fel att det här inte riktigt funkar. Det är filmen i sig som är på tok för lång och som tar alldeles för mycket tid på sig att berätta en historia som på sin höjd skulle bli en intressant 45-minutersdokumentär på teve.
/Surskägget

Jupiter Ascending
@@@
Hahahaha jaha vad i helvete var det här då? En mix av The Matrix, Dune och Star Wars 2 med en slev Star Trek och Liftarens Guide till Galaxen. Ibland är det lysande galet bra och ibland bara galet och mindre bra. Channing Tatum spelar prisjägaren Caine som ska rädda prinsessan Jupiter (Mila Kunis) från att bli tillfångatagen och mördad av sina onda syskon (spelade av Eddie Redmayne, Douglas Booth och Tuppence Middleton). Kruxet är bara att Jupiter bor på jorden och jobbar som städerska och inte har en blekaste aning om att hon egentligen är rymdprinsessa. Inte förrän laserskotten börjar hagla kring henne. Syskonen Wachowski bjussar som vanligt på en visuellt späckad film med mängder av detaljer och snygga effekter. Tyvärr är inte storyn lika stark som effekterna och man hade velat ha lite mer kött på benen. Tyvärr för Wachowskis så gjorde de ju The Matrix en gång i tiden så allt de gör efter den jämför man ju alltid med det mästerverket vilket är svårt om inte omöjligt att leva upp till. Oavsett är det här sevärt. Tatum och Kunis har bra kemi och Redmayne som huvudskurk pendlar perfekt mellan galen psykopat och galen charmör på precis rätt Bondskurkssätt.
/Surskägget

Avengers: Age of Ultron

@@@@

”Hey big guy...”. Så var det alltså dags för uppföljaren till THE HULK SMASH HIT OF THE SEASON The Avengers. Hur står den sig då mot den första? Mycket väl tycker den här Vrångmannen, som redan sett uppföljarmonstret två gånger på bio. Joss Whedon vet vad han sysslar med och får alla Marvelfans att dregla över de små detaljerna såväl som de stora slagen. Mycket humor, mycket action och allt ser som vanligt ut som att det har kostat en triljard yen (vilket förmodligen är sant). Förutom "the usual suspects", Iron Man (Robert Downey Jr), Black Widow (Scarlett Johansson), Hulken (Mark Ruffalo), Thor (Chris Hemsworth), Captain America (Chris Evans) och Hawkeye (Jeremy Renner) så får vi även möta två nya lirare, Scarlet Witch (Elisabeth Olsen) och Quicksilver (Aaron Taylor-Johnson från Kick-Assrullarna). Det är naturligtvis svårt att toppa ettan. Jag anser att den var helt perfekt i sin balla genre. Många av filmerna som fokuserar på de enskilda hjältarna är skitbra (Iron Man, Iron Man 3 och Captain America: The Winter Soldier, i synnerhet) men det är schysst att se dem alla samlade i rättvisans och fredens (?!) tecken. I dessa dagar av FÖR dyra filmer, späckade med specialeffekter och stjärnor så har man nog blivit lite avtrubbad och trött på det hela. The Avengers var den absoluta höjdpunkten och det kommer nog dröja tills vi ser något liknande i serietidningsmått mätt igen. Avengers: Age of Ultron kommer dock rejält nära och hamnar helt klart på min good side, även om jag måste erkänna att jag börjar bli rätt mätt på den här typen av filmpizza.

/Vrångmannen

@@@@
Bam-daba-dam-bam-bam! Serietidningsös utan dess like har vi blivit sjukt bortskämda med på senare år. När man dessutom får en bra ramhandling som dels är spännande ur ett actionäventyrsscenario och dels faktiskt ger oss en inte speciellt smickrande spegelbild på ett samhälle som är en bra bit in i ett övervakningsträsk inte ens Orwell kunde föreställt vet man att det är bra skit. Första Avengersfilmen är precis som Vrångmannen skriver snäppet bättre än allt annat. Dock tror jag att tvåan har potential att segla upp på en femma i betyg efter ett par tittningar till. Efter att ha sett alla andra nio filmer på raken under en sjukt lång maratonhelg framför teven kände jag mig lite mätt när jag väl fick provsmaka del två. För det är ett sjujäkla ös och smart handling i den här precis som i ettan. Hade det här varit del ett hade man skrikit: "JAAAAAAAAAAAAA!!!" och gett den en femma direkt. Som det är nu är man lite bortskämd med alla andra Marvelfilmer som i princip utan undantag varit helt jävla fabulöst bra. Mätt helt enkelt.
/Surskägget

Triss i Treor - Igen!

Limitless

@@@

Bradley Cooper är en misslyckad författare och människa som via en superdrog blir hyperintelligent och genom sin nyvunna intelligens och karisma kan lägga vantarna på alla pengar i världen. Robert De Niro är inte helt förtjust och en katt-och-råtta-lek börjar. Tempot är högt, lögnerna många och vändningarna likaså. En schysst actionthriller som dock inte lämnar några bestående intryck. Vrångmannen överdrev betyget.

/Surskägget

Now You See Me

@@@

Ett gäng olika trollkarlar, illusionister och gatumagiker (spelade av Jesse Eisenberg, Woody Harrelson, Isla Fischer, Dave Franco) samlas ihop för att planera den perfekta föreställningen med magi som ingen sett maken till nånsin. Dock verkar det genast som om de faktiskt håller på och snor pengar under sina shower, något polisen (Mark Ruffalo) givetvis inte kan tillåta. En katt-och-råtta-lek börjar. Tempot är högt, lögnerna många och vändningarna likaså. En schysst actionthriller som dock inte lämnar några bestående intryck. Vrångmannen överdrev betyget.

/Surskägget

Warm Bodies

@@@

Världen har gått under i en zombieapokalyps och bara en handfull överlevande människor klamrar sig fast vid sina liv inspärrade bakom jättemurar för att skydda sig mot zombiesarna. Vaktpatrullering tillhör de dagliga uppgifterna och då och då måste man lämna skyddet för att ta sig ut i zombiesarnas områden för att hitta mediciner, mat, förnödenheter etc. Under en sån räd råkar zombien R (Nicholas Hoult) och tuffa Julie (Teresa Palmer) stöta på varandra varpå Julie väcker en känsla R inte känt på evigheter - kärlek. Så uppstår en sorts relation mellan zombie och människa. En relation Julies pappa och tillika polismästaren Grigio (John Malkovich) inte kan tillåta. En katt-och-råtta-lek börjar. Tempot är högt, skämten många och romantiken likaså. En schysst zombiekomedi som dock inte lämnar några bestående intryck.

/Surskägget

Now You See Me

@@@@-
En fartfylld, påkostad och busig matinérulle som blandar lite action, lite komedi, lite heist a’la Oceans Eleven och en hel del MAGIC. Filmen är späckad med stjärnor (Jesse Eisenberg, Isla Fisher, Woody Harrelson, Dave Franco, Mélanie Laurent, Morgan Freeman, Michael Caine, Mark Ruffalo..) och alla verkar ha hur kul som helst bland all fart och fläkt. Jag hade ett stort leende på läpparna under hela filmen och den tappar aldrig tempo under de dryga två timmar den underhåller. Inget som kommer att gå till historien men rackarbajsarkul för stunden. Mer sånt!
/Vrångmannen

The Avengers

@@@@@

JAAAAAAAAAAAA! Hulk smash! Hahahahahahaha! Jag kan inte riktigt minnas när jag sist gick och såg en film på bio två gånger samma helg. Jag kan nog inte minnas att jag gjort det alls i vuxen ålder faktiskt. Den här helgen hände det. Det lilla försiktiga alstret (...) heter The Avengers och är en film om superhjältar mot superskurkar, en slags skitdyr sagofilm för en smula äldre barn där det händer saker hela hela tiden och man behöver inte analysera särskilt mycket utan bara hänga med som på tivoli. Självklart får vi Joss Whedon (manus och regi) eftersom han utan tvekan var det perfekta valet då han 1) tydligen vet hur man skriver humor och action för en ensemble (Buffy the Vampire Slayer, Angel, Firefly, Dollhouse) för att sen rama in det snyggt och 2) är ett stort gammalt fan av Marvels superhjältar och serier i allmänhet. The Avengers är alltså Iron Man (Robert Downey Jr), Black Widow (Scarlett Johansson), The Hulk (Mark Ruffalo), Thor (Chris Hemsworth), Captain America (Chris Evans) och Hawkeye (Jeremy Renner). Ni har säkert sett en eller flera av filmerna där de själva figurerar i titelrollen. Nu är de ett omaka team som måste lösa fallet (hahaha!). The Avengers måste samarbeta för att rädda jorden från total undergång då halvgudar och aliens attackerar (för att förklara väldigt enkelt). Filmen är två och en halv timme lång men känns som knappt hälften. Man blir elva år igen i ett par timmar d.v.s den billigaste ungdomskälla eller tidsmaskin man kan lägga vantarna på. Man blir vild av all humor, action, spänning och glädje och efter filmen kan man inte riktigt prata för man har just upplevt något rackarbajsarballt utöver det vanliga. Det känns som om filmen kostat en miljard (och det har den, två t.o.m, i alla fall i svenska kronor). Jag har gillat de flesta superhjältefilmer på den senaste tiden för sån är jag. Den här spöar dom allihop. Den är absolut bäst i sin genre på mycket mycket länge och jag bara längtar tills den kommer  i smaskig utgåva för lilla hemmabion så jag kan se den igen och igen. Minns ni att jag såg den två gånger? Betyget blev detsamma bägge gångerna. Vi snackar full pott. Nu ville jag palla äpplen och leka Star Wars på gården men det fick jag tydligen inte för de allra flesta. Jävla livet. Suger hårt ibland. Då är det väl tur att vi har The Avengers 2 att se fram emot så att man kan bli barn för ett par timmar igen, eller hur?

/Vrångmannen

@@@@@
Ja det är bara att kapitulera. Det här är utan tvekan den bästa superhjältefilmen ever. Att se samtliga tuffa superhjältar vi lärt känna i tidigare filmer banka skiten ur skurkarna är extremt underhållande och tillfredställande. Sista halvtimmen är en furiös actionkavalkad med more bang for the buck per minut än vad samtliga Michael Bay rullar haft nånsin. Vrångmannen har redan sagt det som behöver sägas. Jag avrundar med att nämna att Robert Downey Jr verkligen är en skådis i en klass för sig själv. När han är på duken spelar det ingen roll att han är omgiven av hyfsat duktig folk som Sam L. Jackson, Jeremy Renner, Scarlett Johansson, Mark Ruffalo eller Chris Evans. Det är Downey som äger scenen. Det är en fröjd att se honom visa var skådespelarskåpet ska stå och lämna de andra i hans damm. Den här kommer rulla varm så fort den släpps på dvd. Och då hoppas vi på en director's cut med två timmar till.
/Surskägget

Shutter Island

@@@@@
Den här filmen var typ allt Inception borde ha varit. Spännande, mystisk, mörk och nagelbitande hela tiden. Varför Inception fick alla Oscarsnomineringar och Shutter Island blev bortglömd vete fan men det är väl som vanligt i Hollywood en fråga om lobbying. Hursomhelst bjussar radarparet Leonardo DiCaprio och Marin Scorsese på ännu en grymt bra rulle (The Aviator och The Departed är de andra två mästerverken, Gangs of New York not so much). Scorsese visar återigen prov på att han verkligen tillhör mästerregissörerna och ger oss en film som på samma gång är svidande vacker och skrämmande mörk. Inte sen Hitchcocks glansdagar har vi väl fått en thriller som kryper in under skinnet på en direkt och inte släpper taget förrän långt efter att eftertexterna rullat klart. DiCaprio är lysande i huvudrollen och Ben Kingsley verkar för en gångs skull inte bara dykt upp för lönechecken. Michelle Williams har en liten, men mycket viktig, biroll hon verkligen krämar det mesta ur och även allas vår Max von Sydow visar var skådespelarskåpet ska stå. Filmen är baserad på Dennis Lehanes bok och det är väl tydligt att det är dags att börja läsa honom nu efter Mystic River, Gone Baby Gone och nu den här. Vill inte berätta nånting alls om handlingen för ju mindre du vet desto bättre. Se nu!
/Surskägget

Mark Ruffalo kliver in och ser glatt förvirrad ut. Han är förmodligen lika undrande som jag till varför han är nominerad överhuvudtaget. För Gud vad är det här?!?! VAD ÄR DET HÄR?!?!?
/Surskägget

The Kid's Are Alright

@@+

Annette Bening och Julianna Moore spelar två lesbiska kvinnor som via spermadonator skaffat barn ihop (spelade av Mia Wasikowska och Josh Hutcherson). De lever det perfekta lilla familjelivet tillsammans tills Mia fyller arton och hon har laglig rätt att få reda på vem som är spermadonatorn under förutsättning att han ger sitt godkännande. Mark Ruffalo som spelar den killen tycker att visst, varför inte, och plötsligt slängs han in i denna familjs liv med omtumlande resultat så klart. Eftersom att Ruffalo är lite vild, fri och spontan och Bening (som är matronan i hushållet) stel, bestämmande och inrutad blir det främst en konflikt mellan dem där båda barnen samt Moore slits mellan den spännande Ruffalo och den mer tråkiga Bening. Det är lite skratt, lite tårar, lite otrohet, lite fylla, lite spänningar, lite försoning och lite olösta trådar och så rullar eftertexterna och du har typ glömt filmen när du samlar ihop dina grejer och är på väg ut från biosalongen. Filmen är okej men rätt intetsägande och ingen inblandad är värd en Oscarsnominering (både Bening och Ruffalo är nominerade) och hur den här kan nomineras i samma andetag som Black Swan, True Grit eller The Fighter är för mig helt obegripligt. Det här är en liten romcom att se som söndagsmatiné när du delar filt med din respektive och sen blandar ihop den med nån annan romcom du såg veckan innan.

/Surskägget

The Brothers Bloom

@@@+
Älskade ju regissören Rian Johnsons långfilmsdebut, indiethrillern Brick. Här kommer han med film nummer två och har fått större budget, större skådespelare och större allt. Bröderna Bloom (Mark Ruffalo & Adrien Brody) är världens skickligaste lurendrejare som aldrig tvekar att lura av miljonärer allt de äger med sina komplicerade scenarion och intriger. Ett sista jobb riktas mot snygga och excentriska arvtagerskan Penelope (Rachel "oh mama!" Weisz) men allt går inte som planerat. The Brothers Bloom är en mysig vuxensaga med sjukt läckert bildspråk och en rejäl portion humor. Man får dock ofta stänga av trovärdhetsknappen och se den som just ett stycke annorlunda och underhållande saga. Tyvärr som med så många "heistrullar" så blir det svårt att knyta ihop säcken vettigt i sista akten och därför sjunker betyget ett halvt snäpp. Fortsätter Rian Johnson sin filmkarriär på det här spåret har han dock inget att skämmas för.
/Vrångmannen