Sucker Punch

@
Nejnejnejnejnejnej. NEJ! Av alla korkade, poänglösa och tragiskt skrattretande (eller gråtretande?) filmer som gjorts de senaste åren så slår nog Sucker Punch alla rekord. ALLA! Zack Snyder, mannen som gav oss den överraskande bra remaken av "Dawn of the Dead", snyggtomma "300" och på många sätt klockrena adaptionen av "Watchmen" har totalt tappat förståndet. Handlingen utspelar sig på 60-talet då tjugoåriga Baby-Doll (Emily Browning med putläpp hahahaha!) blir satt på dårhus av styvfarsan efter att hon anklagats för att ha dödat sin lillasyster (det var gubbjäveln som egentligen gjorde det!). Väl därinne träffar hon ett gäng tjejer och börjar fantisera sig bort till underliga världar där de likt oövervinnerliga superhjältar slåss mot monster, maskiner och dylika faror som en slags metafor för ett flyktförsök från hemmet. Jag förstår idén med att blanda olika stilar, genrer, designer, världar, nu och då etc men med ett dasspappertunt manus och en visionär på Ritalin så går det som det går. Sucker Punch är alltså riktigt riktigt dum med illa skådespelarinsatser (troligen pga sjukt usel personregi), halvblaffiga dataeffekter och en dialog som är under all kritik t.o.m för en film i den här genren. Musikvalet (ofta diverse enerverande "hitlåtar") missar ladugårdsväggen med sisådär 7000 meter och varje gång det ska dansas (ni kommer inte att förstå för ni ska inte se filmen) så kryper jag skamset ihop till en liten boll och önskar att någon kunde hämta mig. Sucker Punch är också snäll i våldsamheterna som action-fantasyrulle räknat (den är från 11 år på bio och Harry Potter är farligare på riktigt) men samtidigt har den en rätt äcklig grundton i incest och våldtäkt som kanske är mindre passande för de yngre, även om inget visas i bild utan påklätt insinueras. Framför allt poängterar den gång på gång att män är kladdiga svin. Kul. Jag konstaterar dock lite generat att jag fortfarande vill se coola Jena Malone (Donnie Darko) i andra rullar i framtiden trots att hon medverkade här och var minst lika bedrövlig som alla de andra. Nu är jag psykiskt och fysiskt utmattad efter den här biostunden (PÅ TVÅ TIMMAR!) och vet inte riktigt hur jag ska avsluta recensionen. Det får väl bli ett "Vad är det här?!" och ett litet "ååååååh!" eller nåt. Jag vet inte längre. Jag vet inte.
/Vrångmannen