Dunkirk

@@@
Vrångmannen gick ner i både brygga och spagat och tokhyllade hela vägen in i kaklet och bortom (som han alltid gör när Christopher Nolan är i farten). Jag är inte lika lättflörtad och vill bli bjuden både på middag och tre flaskor vin innan jag släpper till. Nolan är en av de mest spännande regissörerna vi har idag utan snack. Och det här är absolut riktigt bra. Stundtals är det magiskt och mästerverksnivå. Men långt ifrån hela tiden. Eftersom att det är en krigsfilm blir det också naturligt att man jämför med Spielbergs mästerverk Saving Private Ryan, Stones mästerverk Plutonen, Coppolas mästerverk Apocalypse Now och Gibsons nära-nog-mästerverk Hacksaw Ridge. Dunkirk når inte upp till någon av dessa filmer. Det är ett onödigt hoppande i tid, vi får inte lära känna karaktärerna tillräckligt mycket och för att vara såpass mycket pang-pang och action är det ovanligt långdraget och segt på sina håll. Kanske hade jag för stora förväntningar som inte gick att uppfylla, men nog tycker jag att Nolan borde lyckats skapa något betydligt bättre än det här. Inte dåligt som sagt, men inte det mästerverk man hyllar den för heller. Kul dock att detta är andra filmen Tom Hardy gör med Nolan där han sitter med en mask för hela nyllet filmen igenom.
/Surskägget

Dunkirk

@@@@@
Det är väl bara att rätta in sig i hyllningsledet (igen!). Christopher Nolan har en mycket fin CV som modern filmskapare. Den är i princip fläckfri, i alla fall om du frågar den här Vrångmannen. Undantaget är den här rullen (du klickar alltså på "den här rullen" för att få fram vilken rulle det är jag snackar om hahaha!), men den är faktiskt långt ifrån en katastrof. Med Dunkirk så ger sig Nolan in i krigsfilmsgenren. Här skildras evakueringen av Dunkirk (Dunkerque), som ligger på den franska sidan av den engelska kanalen. En stor händelse under det andra världskriget som jag inte visste ett skvatt om, men efter att ha sett filmen vet desto mer. Tja, vad ska man säga? Det bjuds på 1 timme och 46 minuter (Nolans kortaste?) panisk krigsspänning med ett briljant foto av "vår egen" Hoyte Van Hoytema och ett lika enkelt som isande mästerligt score av Hans Zimmer. Att säga så mycket mer om filmen vore att göra den en björntjänst. STOR bioupplevelse och jag hade lyxen att få se den i IMAX vilket alltid är lite smaskigare. Dunkirk släpper aldrig greppet om dig och är ett fenomenalt och hisnande krigsdrama. Se den!
/Vrångmannen

Interstellar

@@@@
Sci-fi med både hjärna och muskler? Inte nog med det, man slänger dessutom in en hel del miljöpolitik utan att direkt skriva oss åskådare på näsan med det. Inte illa pinkat. Men så är det ju också den smarta actionfilmens regissör nummer ett som står bakom - Christopher Nolan. Här tar han oss på en magisk resa som börjar långsamt, bygger upp tempo och avslutas i rasande fart och fläkt värdig Gravity. Det som är ballt med den här rullen är att all teknik och rymdfärd genom svarta hål och tidsuppfattning etc verkar vara noggrant efterforskad innan manuset skrevs. Det är en del matematiskt, fysiskt och kemiskt "tekniksnack" som en hederlig vanlig dödlig kanske inte alltid hänger med i men som just därför förankrar filmen i en verklighetskänsla. Med några få undantag där man helt enkelt tar sin konstnärliga frihet får man en känsla av att ja, det mesta i den här filmen skulle kunna hända på riktigt. Sällan har väl just genrenamnet science fiction varit så passande som här. Vad går det ut på då? Matthew McConaughey måste tillsammans med bl a Anne Hathaway i en nära framtid rädda jordens befolkning från att dö ut. Detta kan endast göras genom att man hittar en annan planet där ute som är tillräckligt lik vår så att vi kan starta om nån annanstans. Mer än så behöver man inte veta, det här är en film som gör sig bäst om man vet så lite som möjligt. Nolan gillar ju sina överraskningar och snygga sätt att knyta ihop säcken och även om det mesta är rätt uppenbart från början är det ändå snyggt utfört.
/Surskägget

@@@@
Ja, det här är riktigt bra. Nolan bjussar på ytterligare en annorlunda rulle iklädd Hollywoodkostym. Det är bara att hålla med om Surskäggets kloka ord (för ovanlighetens skull!).
/Vrångmannen

Man of Steel

@@@@
Jaha alla ni skeptiker därute (varav jag var en) nya Stålmannen är här och han rockar. Jag vet, jag vet. Jag sa samma sak när Bryan Singer slängde ur sig kalkonrullen Superman Returns för sju år sedan, men jag var också först med att erkänna mitt misstag (en gång för alla, rullen är @@ och inget mer oavsett vad som står här och här på denna blogg). Den här gången har man valt att starta om helt (Singer gjorde en sorts uppföljare till första Stålmannenfilmen från 1978) (och den filmen är för övrigt fortfarande ett frippin' mästerverk och en klockren @@@@@ och tro inget annat!) precis som Nolan gjorde med Batmanfranschisen för ett gäng år sedan (och jo, Nolan är även inblandad i denna, dock ej som regissör). Det är ett smart drag. Vi drar ett streck över allt som skett innan och börjar om från scratch. Då ges vi chansen att måla upp en egen värld med egna lagar och en egen historik som vi sedan kan göra vad vi vill med i kommande filmer (joooo det lär bli uppföljare på detta) utan att behöva oroa oss över om det stämmer överens med tidigare filmer eller ej. Där Singer på sätt och vis försökte göra en uppföljare, en hyllning till originalfilmen och en nystart koncentrerar man sig här enbart på en nystart. Vi får en större inledning på Krypton och en djupare förståelse för både Stålmannens pappa Jor-El (Russell Crowe) och hans nemesis general Zod (Michael Shannon) som funkar bra som grundpelare för resten av filmen. Man väljer också att inte berätta helt linjärt utan petar in bitar från Stålmannens (spelas med bravur av Henry Cavill som du sett eller inte sett i Red Riding Hood, Stardust och Immortals), eller ska vi snarare säga Clark Kents, uppväxt stötvis där det passar för att ge en större känslomässig förankring till det som sker i nutid när man väl klipper tillbaka dit. Kevin Costner gör sitt vanliga stoneface som jordpappan till Clark men är med så pass lite att det funkar. Scenen när han bestämt vinkar "nej" till sin son är stark i sin enkelhet och minimalism (trots att det är sju miljarder specialeffekter runt Costner när han gör det) och därför så mycket bättre än ett mer "yvigt" minspel hade förmedlat. Nånstans är det sånt här regissör Zack Snyder faktiskt lyckas riktigt bra med. Han slänger mer än gärna in mer specialeffekter på en minut än Spielberg gjort i hela sitt liv men behåller ändå på något sätt fokus på karaktärerna (typ som han gör i Watchmen och 300). Första halvan av filmen är därför till stor del karaktärsdrivet (fast givetvis med tempo och äventyr, det är trots allt en serietidningsrulle vi snackar om) för att sedan växla tempo i andra hälften och bjussa på så mycket action att slutscenen i The Avengers nästan känns tam i jämförelse. Jag gillar att vi i princip för första gången också verkligen får se konsekvenserna av när två helt osårbara supermänniskor (Stålis och Zod dårå) går loss på varandra i en storstad. När de är klara är det bara damm kvar av halva staden. Alla de tidigare så stolta skyskraporna ligger som grus på marken och flera hundratusentals om inte t o m miljontals människor ligga döda, begravda under massorna. The Avengers snuddade lite vid detta, men Snyder tar det hela till en helt ny nivå. Det här är The Avengers möter Matrixtrilogin möter Watchmen möter The Dark Knight och resultatet är strålande. Femman ligger riktigt nära. Vill smälta den lite till och se om den först innan slutgiltigt betyg ges, men det här är snudd så bra som det kan bli i en biosalong och såhär glad har jag inte varit när jag klivit ut ur biomörkret sen jag såg just The Avengers.
/Surskägget

The Dark Knight Rises

@@@
Så har vi alltså kommit fram till den sista och dyraste och största och mest efterlängtade och hypade delen i Christopher Nolans Batman-trilogi. Själv såg jag den på IMAX i London för att få ut det feta av det fetaste och en stor kaka av filmen är filmad i IMAX-formatet. Detta kan nog delvis bidragit till att jag inte tyckte den var lika usel som vår busige vän Surskägget. Filmen har problem helt klart. Nolan kör på med sina flashback-flashforward-flashsideways-knep vilket kan lätt bli lite tröttsamt. Skurken (Bane) är både tuff och sämst samtidigt vilket aldrig är bra. Att Batman (när han är med för det är ganska lite..) mest får stryk och gnyr är katastrofalt. Filmen är dock superambitiös och det syns. Vi får kaos på hög nivå och actionscenerna tar här en ny dimension helt klart. Nolan vågar visa mer och klipper inte sönder allt pang-pang och poff-poff hela tiden. Alla inblandade gör ett bra jobb. Man skulle ha önskat att manuset fått gått genom ”maskineriet” ett par gånger till och att Nolan valt att ge Batman mer utrymme i rullen. Jag tror The Dark Knight Rises kommer att vinna med tiden. Se om den när de allt för stora förväntningarna lagt sig och det finns mycket godis att hämta. Absolut den sämsta i trilogin men för den skull inte alls dålig.
/Vrångmannen

The Dark Knight Rises

@
När Christopher Nolan tog över Batmanfranchisen och gjorde riktigt bra Batman Begins och fantastiskt asbra The Dark Knight och meddelade att det skulle bli en avslutande trilogi kunde man inte annat än att ha skyhöga förväntningar på sista filmen. Trean skulle sparka röv och slänga in namn i Arkham Asylum. Och så släpps den här unkna skiten. FY FAN! Jag är så arg så jag kokar gosse! SJUKA SPOILERS FRÅN OCH MED NU! Inte nog med att man låter i princip hela filmen utspelas i dagsljus (note to Nolan: Batman är en mörkrets varelse) man har knappt med Batman överhuvudtaget. När han väl glider in får han mest stryk och ser lite förvirrad ut. Fine. Jag fattar att man vill visa att skurken Bane är den som knäcker Batman precis som han gör i serietidningarna. Men låt honom förbli knäckt då precis som i serien. Nä, istället ligger han med bruten ryggrad i en kvart i en fängelsehåla under marken utan annan medicinsk vård än att han blir upphängd i taket i ett par rep och hey presto så är ryggen bättre än någonsin. Sen klättrar han upp för en brunn för att komma bort ur fängelset som ska vara jättesvår att klättra i men som ser ut som en klättervägg när den filmas underifrån. EN KLÄTTERVÄGG FÖR NYBÖRJARE SOM ALLA FRÅN BEBISAR TILL HUNDRAÅRINGAR KAN KLÄTTRA UPPFÖR VAD ÄR DET HÄR VAD ÄR DET HÄR?!?!?! Givetvis misslyckas Bruce Wayne (för han är ju knappt Batman i fem minuter i filmen som är nära tre timmar lång) ett par gånger innan han får lite Yodaråd från gammal "vis" fånge och hey presto så har han klättrat upp och ut. På tal om Yoda. Är Nolan sånt Star Warsfan att han kände sig tvungen att låta Bane låta som Darth Vader? Det är in- och utandningar med lite metallisk klang och så en mörk basröst som är ondskefull. Jisses. Hade jag varit Lucas hade jag stämt skiten ur Nolan direkt. Skaffa dig en egen skurkröst för fan. Dessutom verkar Bane ha både inbyggd mikrofon, förstärkare och högtalare i sin mask för hans RÖST DÅNAR SOM EN ROCKKONSERT! Ingenstans förklaras Banes superstyrka heller. Han är liksom en snubbe som gått på gym sju dagar i veckan helt enkelt. Att han sen kan slå sönder tegelväggar utan den giftiga kemikalie som förvandlar honom till superstark (som det är i serien och t o m i gamla Batman & Robin där Bane är med som knähund till Arnies superroliga Freeze) verkar inte bekymra Nolan nämnvärt. Alla med lite muskler kan väl slå sönder väggar? Och fine återigen. Hade filmen varit gjord som en serietidning hade man köpt det också. Men Nolan har ju hela tiden i samtliga Batmanrullar han gjort försökt ha nån sorts verklighetsförankring. Anne Hathaway som Catwoman slarvas också bort. Hon är skurk hon är snäll hon är skurk hon är snäll hon är skurk hon är snäll. Jävla schizo. Bestäm dig nångång. Och Batman agerar som en liten mes och förlåter henne allting precis hela tiden och hey presto simsalabim så är de förälskade trots att han låg med en annan brud nyss som målades upp som kärleken i filmen. Att hon är den egentliga skurken är väl ingen förvånad över. Den enda förvåning är att Marion Cotillard som spelar huvudskurken spelar över så jävla mycket att Tim Burton ringde och ville ha tillbaka överspelet så han och Johnny Depp kunde göra en ny film ihop. Jag har hört en del försvara filmen med argumentet: "okej det var ingen Batmanrulle men ser man den som en vanlig actionrulle är den faktiskt rätt schysst". Nej. För det är noll action i den. Det börjar med en flygplansscen James Bond gjorde häftigare på 60-talet och avslutas med kravaller Nolan själv gjorde hundra gånger häftigare i Batman Begins. Däremellan är det ett så sjukt tråkigt, tomt, förvirrat, segt, oinspirerat och rent generellt uselt manus som försöker trycka in så mycket information som möjligt på så kort tid som möjligt samtidigt som det inte finns minsta lilla fokus på var, hur eller varför vi ska få all denna information. Som om inte allt det vore nog är filmen skitful. Både ettan och tvåan var snygga. Den här är bara ful. Förmodligen för att allt utspelar sig i en platt, trist och grådaskig dagsmiljö istället för en mörk, mystisk och farlig nattmiljö. Nolan får passa sig nu. Först halvtrista Inception och nu den här dyngan. Skärper han inte till sig med nästa rulle förpassar jag honom till M. Night Shyamalablablamanhyllan där han får ligga och ruttna.
/Surskägget

Julkalendern 11 dec: Christopher Nolan

Precis som du gör just nu så sitter jag också och väntar med spänning på den tredje Batmanrullen av Christopher Nolan, The Dark Knight Rises. Den här talangfulle 41-åringen har bjussat på några smarta, snygga och högst underhållande alster i olika genrer. Här är axplocket.

Kolla även in Total Films 50 Greatest Christopher Nolan Moments (Spoilervarning)



Memento (2002)
@@@@
Klockren deckarthriller där historien berättas baklänges så att början blir slutet. Guy Pearce spelar mannen som tappar minnet titt som tätt och tatuerar därför in ledtrådar på kroppen då han letar efter sin frus mördare.
/Vrångmannen

@@@@
Smart och annorlunda deckare vars story egentligen är ganska simpel om den skulle berättats från A-Ö men som när det blir berättad Ö-A istället blir spännande (vilket Nolan självklart är medveten om). På dvd:n finns det möjlighet att se en version berättad från A-Ö (dold som ett påskägg) vilket jag ska ta och göra nån dag.
/Surskägget

Insomnia (2002)
@@@@
Al Pacino är storstadspolisen som anländer i en liten stad i Alaska där solen aldrig går ner. Han letar efter en mördare som metodiskt mördat en tonårsflicka och får hjälp av den lokala sheriffen (Hilary Swank) att lösa fallet. Imponerande rulle tycker jag. Att ta en sån klyscha till story och lyckas göra det till en komplicerad, filosofisk och mycket spännande thriller är ingen lätt sak. Nolan måste ha sett något mer i manuset och agerat därefter. Nyinspelning av den norska filmen med samma namn från 1997 med Stellan Skarsgård.
/Vrångmannen

@@@@
Pacinos frustration över att det alltid är ljust och att han inte kan sova levereras klockrent till skillnad från en del av senare tids galna överspel han bjussat på. Robin Williams fungerar utmärkt i en dramatisk roll och tyder på smart casting av Nolan. Precis som Vrångis skriver en ganska simpel story egentligen som berättas så snyggt och smart att materialet lyfter till helt nya höjder.
/Surskägget

Batman Begins (2005)
@@@@
Första Läderlappen under Nolans vinge! Den är hejdlöst bra. Christian Bale är som bekant Bruce Wayne. Här ger han sig av till Asien och lever ett fattigt skurkliv trots att han egentligen är multimiljonär. Han blir uppplockad och tränad i kampsporter av Henri Ducard (Liam Neeson) och Ra’s Al Ghul (Ken Watanabe) men gillar inte hur de ska utplåna ondskan genom att mörda så han drar hem till staterna igen och blir BATMAN! Vi får också lite kärlek i form av Rachel Dawes (Katie Holmes). Det bjuds på ball action, snygga gadgets och inte en tråkig sekund. Batman Begins är definitivt en av de bästa rullarna som gjorts om den här DC-Comicshjälten och Christopher Nolan kan plötsligt sätta en fjäder i hatten som actionregissör också.
/Vrångmannen

@@@@
Även om jag fortfarande älskar Tim Burtons Batmanrullar lyckades Nolan här skapa en helt ny Batmanvärld som känns betydligt mer förankrad i verkligheten än Burtons knäpproligt mörka Gotham City. Att lyfta fram en hyfsat medioker skurk i Scarecrow och göra honom till det galnaste och farligaste du sett sen Jokern är kanon och gör att filmen känns fräsch. Bale är riktigt bra som Batman och Gary Oldman ger en hel del tyngd till kommisarie Gordon.
/Surskägget

The Prestige (2006)
@@@@+
Stor rivalitet mellan trollkarlslärlingarna Robert (Hugh Jackman) och Alfred (Christian Bale) i London i slutet av 1800-talet. Allt eskalerar i allt grövre stölder och hämndaktioner och till slut i ond bråd död. Sjukt bra spänningsdrama med klockrent tempo. Christoper Nolan verkar vara besatt vid att aldrig låta dig ha tråkigt en sekund och det är ju faktiskt ett lysande koncept om man är filmregissör som valt Hollywoodvägen. The Prestige är alltså inget undantag utan är fan i mig en näst intill perfekt film i mitt tycke. Förmodligen den hittills bästa som Herr Nolan gjort.
/Vrångmannen

@@@
Nja här går åsikterna lite isär. En bra film visst, men inget mästerverk på långa vägar. Det trollas och trixas och Jackman och Bale slänger elaka ord efter varandra och det ska överträffas och bluffas och luras och stjälas innan det hela liksom bara ballar ur lite för mycket.
/Surskägget

The Dark Knight (2008)
@@@@
Se min recension här.

@@@@
Se Surskäggets recension här. Jag undrar dock om den inte efter flera omtittningar faktiskt förtjänar @@@@@ i betyg. Tål att tänkas på.

Inception (2010)
@@@@
Se min recension här.

@@@
Se Surskäggets recension här.

JA och NEJ (Vrångmannen)

Här kommer tre grejer jag ser fram emot inom snar framtid:

1) Red State
Kevin Smiths förhandshyllade skräckis om religiösa sekter i USA. Vi har alla garvat till Smiths många indiekomedier (alla garvat sa jag!) och nu är det dags för honom att visa var skåpet ska stå i rysargenren. Det kommer bli lysande. Sen följer hockeyactionkomedin Hit Somebody (Hahahaha!) innan Smith, i alla fall som han själv hävdar, pensionerar sig från registolen och fortsätter att producera andras grejer.

2) Steven Soderbergh x 2
Killen har antingen blivit bananas eller så rör han om i sin egen gryta genom att släppa två stjärnspäckade actionthrillers som han regisserat, Contagion och Haywire (Haywire mer action och Contagion mer thriller). Inte likt herr Soderbergh att så dedikerat ta sig an denna typen av genrer men han gillade väl att göra Oceans Eleven, Twelve och Thirteen så varför inte. Give ’em hell Mr Artsy-fartsy!

3) The Dark Knight Rises
Ser inte fram emot rullen sådär värst tyvärr (Catwoman? Bah!) utan mer att Christopher Nolan förhoppningsvis börjar ett nytt spännande projekt som förhoppningsvis inte liknar någonting annat. Förhoppningsvis.

Här är tre grejer jag hoppas sjunker i ett träsk av komprimerad ondska och svulst:

1) Spiderman reboot.
Sony, go fuck yourselves.

2) Ridley Scott gör ny Bladerunner
Vilket skräp det kommer att bli. Vi vet det redan. Man måste överhuvudtaget vara galen samt bry sig för att åtminstone lyckas halvbra. Ridley var där för 30 år sen. Idag gör han Bregottreklam i spelfilmslängd.

3) Jägarna 2
Fabriksregissören Kjell Sundvall gör uppföljare på sin egen succé från 90-talet. Bruksaction där det dricks kaffe och hittepådramatik. Även när det kanske är ok så är det sämst.

/Vrångmannen

Inception

@@@

Jag har i princip sedan jag såg Fight Club 1999 gått och väntat på att få se ännu en film som tog tag i mig på det sättet, skakade om mig och min världsbild och fick mig att lämna biosalongen med alla möjliga känslor i kroppen. Visst har det bjussats på stora filmer som är sjukt jävla bra sedan dess. Sagan om Ringentrilogin t ex. Men Fight Club sticker ändå ut som en rulle med så många bottnar, så många nivåer och så mycket underliggande budskap som gör varje ny visning till ännu ett tillfälle att upptäcka nya saker. Efter att ha sett trailern för Inception fick jag en känsla av att jag äntligen skulle få se nånting som kunde ge mig samma känsla som Fight Club. Jag menar regissören Christopher Nolan har ju bjussat på smarta rullar förut (Memento, Insomnia, Batman Begins, Dark Knight Returns) och recensionerna var mer eller mindre överlag positiva. Kanske är det taskigt att lägga så höga förväntningar på en film och sedan bli lite besviken när den inte levererar. Men även om man bortser från mina förväntningar är Inception inte mer än en hygglig sommaractionstänkare med skitsnygga actionsekvenser levererade så tätt att man blir alldeles för mätt på dem och till slut slutar man imponeras för att man blivit matad med tokaction i 45 minuter nonstop. Det blir för mycket av det goda. Att Nolan lägger på lager efter lager av olika tidsekvenser i de olika drömvärldar handlingen utspelas i gör filmen något mer intressant än de flesta andra actionrullar, men inte såpass att man rusar upp ur fåtöljen och applåderar och skriker: "Bravo! Bravo!" om och om igen. Leonardo DiCaprio, Ellen Page, Joseph Gordon-Levitt, Ken Watanabe, Cillian Murphy, Marion Cotillard och Tom Hardy levererar allihop jättefina skådisprestationer men det spelar ingen roll. Det sista magiska, det ack så svåra att sätta fingret på, saknas. En bra film men inte mer. Vilket den borde ha varit. Vrångmannen hyllade som vanligt utan att veta bättre.

/Surskägget

Inception

@@@@

Christopher Nolan (Memento, Insomnia, The Prestige, Batman Begins, The Dark Knight) börjar sakta men säkert krypa högt upp på min favoritregissörslista. Han överraskar ständigt och vågar utmana Hollywoodklichén och samtidigt underhålla både lågmält och pompöst. Inception är inget undantag. Jag gick långa omvägar för att slippa läsa eller höra något om den här filmen då jag tidigt förstod att nöjet skulle förstöras om man visste bara ett uns för mycket. Jag vill alltså inte tjalla något här. Jag gillade Inception som fan. Thriller, action, drama, humor, sci-fi. Leonardo Di Caprio spelar huvudrollen tätt följd av en skön ensemble (bl.a Ellen "Juno" Page, Joseph Gordon-Levitt och Marion Cotillard). En stor, spännande och skruvad rulle. Mer än så kan/vill jag inte säga. Jo en sak till. Det var butlern som mördade Överste Senap. Hahahaha! SE DEN HÄR!

/Vrångmannen

The Dark Knight

@@@@
Brittiske (?) regissören Christopher Nolan har fan inte gjort en dålig rulle till dags datum. Memento var en briljant film-noir thriller med den sköna tvisten att filmens story utspelar sig baklänges så vi ska känna huvudpersonens förvirring då han lider av extrem minnesförlust. Insomnia (2002), nyinspelning av en norsk thriller, med Al Pacino var extremt välgjord och annorlunda. I likes! The Prestige som handlade om rivaliserande trollkarlar på 1800-talet var en millimeter från mästerverk, spännande, smart och underhållande. Batman Begins (vem har missat den?) var Nolans inträde i serietidningsvärlden och det kändes ganska naturligt med hans känsla för mörka historier, spänning och udda approach till komplicerade storys som blivit förenklade i serierutor. Batman begins var ett mycket smart uppvaknande av vår gamla seriefavorit, en mogen vinkling av en av de mest komplicerade personligheterna i DC comics galleri. En riktigt bra film som trots sitt mörker och allvar aldrig tappade superhjälteglädjen och humorn, fortfarande packad med action och ett troget manus till förlagan. I och med uppföljaren The Dark Knight (vem har inte sett den nu??? Dragit hem snart 500 miljoner dollar i biointäkter i USA så att självaste Frodo rodnar) så har han tagit det ett steg längre. Filmen utspelar sig för det mesta under dagtid i staden Gotham City som Batman tagit under sina vingar. Då skurkar och banditer inte vågar ge sig ut på nattetid pga en envis Batman så försöker dom slå till dagtid. Ingen har väl lyckats undkomma Heath Ledgers (RIP) take på jokern. Lysande, otäck, full av energi och mänsklig någonstans bakom allt det kaotiska och onda. Filmen spelar som en tät thriller utan en död sekund men något nytt som lurar bakom varje hörn. En på det stora hela komplett film. Spännande hela tiden, riktiga tredimensionella karaktärer, komplicerad historia och full av action, humor och allvar. En film om ”Läderlappen” ska inte vara så här bra men ibland blir man tagen på sängkanten. Den är helt fantastisk. Två och en halv timme ska inte gå så här fort och man ska inte må så bra och vara så omskakad av en sån här rulle för det är ju LÄDERLAPPEN. TJOHOOOO!!!

/Vrångmannen