Visar inlägg med etikett jessica biel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jessica biel. Visa alla inlägg

söndag 11 oktober 2015

Hitchcock

@@@
Anthony Hopkins spelar Alfred Hitchcock precis när han drar igång inspelningen av det som kom att bli skräckmästarens förmodligen mest kända film, Psycho. Idag kan det kännas lite fånigt att kalla honom skräckmästare då många av filmerna snarare upplevs som thrillers eller faktiskt är rena deckarfilmerna. Dock satte Psycho en helt ny standard för vad skräck var och kan helt klart kallas för världens första slasher. Stämningen i den är magisk och trots att vi aldrig får se en massa blod och knivar i kött så är det precis det som publiken tror sig se tack vare Hitchcocks skickliga hantverk. Ett hantverk som delades med frugan Alma (spelad av Helen Mirren) som sällan fick någon cred på sin tid. Filmen Hitchcock är dels en berättelse om deras äktenskap och förhållande och dels en berättelse om inspelningen av Psycho. Hitchcock är känd för att ha varit en krävande och rätt jobbig regissör, speciellt för de kvinnliga skådisarna. För en filmvetare som jag själv är det här givetvis en intressant historisk resa. För alla andra tror jag inte filmen ger så mycket såvida man inte vill se två skickliga skådisar (Hopkins och Mirren dårå) ta sig an två intressanta karaktärer.
/Surskägget

onsdag 23 oktober 2013

Total Recall (2012)

@@@
Kändes som en av världens mest onödiga remakes att göra (i topp ligger en annan gammal Verhoevenfilm, Robocop) men efter att ha sett om originalet för inte så länge sedan var jag tvungen att erkänna för mig själv att den asballa, supertuffa Arnierullen jag mindes att Total Recall var, i själva verket var en rätt seg och dammig rulle som åldrats något fruktansvärt och vars specialeffekter mestadels var skit. En remake kändes därmed inte så jävla fel längre (Robocop däremot tillhör än idag ett av mästerverken inom actiongenren och en remake på den är bara så fel, fel, fel). Här är det Colin Farrell som tar på sig rollen som hjälten som kanske, kanske inte är en hemlig superagent vars minne blivit manipulerat med. Är allt som händer del i en drömvärld eller är det på riktigt? Kate Beckinsale har tagit Sharon Stones gamla roll som bad guy (consider it a divorce är en av Arnies bästa repliker även om Total Recall i sig tappat) men man har tagit den rollen, skjutit den full med steroider, pumpat in mängder med adrenalin och toppat av med ett halvt ton ondska. Beckinsale påminner ibland om en mordlysten spindel som studsar runt och bara vill ha ihjäl stackars Farrell. Sånt gillar vi. Hon är verkligen filmens stora behållning. Jessica Biel har fått Rachel Ticotins gamla roll som tuff brud och kärleken till filmens hjälte. Biel är lika söt som hon är tuff (åååååh Timberlake sluta ha all talang, för bra utseende och Biel på köpet!!!) men kemin mellan henne å Farrell är väl sådär om jag ska vara ärlig och hennes karaktär känns lite onödig. Dock gör hon det hon kan av det hela och även om karaktären i sig inte tillför speciellt mycket är det alltid kul å se Biel på duken. Specialeffekterna är snygga, actionsekvenserna många och ofta och som helhet är detta en smällkaramell av sci-fiaction som dock är bortglömd veckan efter du sett den.
/Surskägget

@@@
Instämmer med Skägget om ovan recension. Det här är lättsmält och fartfylld underhållning. MEN sluuuuuta klaga på originalet. Vad äääääär det hääääär?! Verhoevens Recall var en milstolpe i sci-firullarnas rike och det är full fart hela tiden med tuffa one liners och en Schwarzenegger i högform. Ska se om den, ge den en SEXA i betyg och se om den igen... ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH!
/Vrångmannen

onsdag 24 juli 2013

Playing For Keeps

@@@
Gerard Butler är en före detta fotbollsstjärna som tvingats lägga karriären på hyllan efter en skada. Han hankar sig fram i livet utan vare sig pengar, mål eller mening mer än att han försöker upprätthålla kontakten med sin typ 10-åriga son som bor hon Butlers ex Jessica Biel och hennes nye man. Butlers karaktär är helt enkelt en riktig förlorare som ingen riktigt gillar. Men allt ändras den dagen han hoppar in som tränare för grabbens knattelag. Plötsligt står alla fotbollsmammorna där och suktar efter honom (Uma Thurman, Catherine Zeta-Jones och Judy Greer) och en av de rikare fotbollspapporna (Dennis Quaid) erbjuder honom lite business och väl behövda stålars. Plötsligt pekar allt uppåt för vår hjälte. Självklart leder bollandet av coachroll med föräldrarskap med tre fruntimmer med nya affärsmöjligheter till en jäkla massa förvirringar och intriger som Butler lyckas klura sig ur med nöd och näppe. Det här är väl inget speciellt egentligen men jag gillar Butlers lite vrånga charm och Judy Greer bjussar på några riktigt bra scener som knastokig nybliven singel. Baserad på danska filmen Ingen Match om nu nån sett den.

/Surskägget

fredag 5 oktober 2012

Valentine's Day

@@@
Klassisk romcom av romcomregissören Garry Marshall (Pretty Woman, Runaway Bride) där han har lyckats samla ihop en imponerande ensemble där i princip varje liten biroll är ett känt namn. Här kommer de i bokstavsordning: Jessica Alba, Kathy Bates, Jessica Biel, Bradley Cooper, Eric Dane, Patrick Dempsey, Hector Elizondo, Jamie Foxx, Jennifer Garner, Topher Grace, Anne Hathaway, Ashton Kutcher, Queen Latifah, Taylor Lautner, George Lopez, Shirley MacLaine, Emma Roberts, Julia Roberts och Taylor Swift. Puh! Det är en mängd olika stories som vävs ihop och som kretsar kring Alla Hjärtans Dag. Huvudspåret handlar om Kutchers karaktär som driver en blombutik och som naturligtvis har massor att göra på Alla Hjärtans Dag. Resten av karaktärerna vävs in och ut kring blombutiken och varandra på klassiskt Hollywoodmanér. Rätt så basic med andra ord och inga aha-upplevelser. Trean sitter dock som en smäck ändå på grund av alla skådisarna. De flesta är hyggligt duktiga på det de gör och både killar och tjejer i publiken får sitt ögongodis (Biel vinner med en noslängd för min egen del men både Alba och Hathaway är där och slåss). Lagom delar romantik och lagom delar humor (hävdar fortfarande att Kutcher är gravt underskattad komiker, se om That 70's Show och mannen ger snubbelhumorn ett nytt ansikte vi inte sett sedan Jim Carrey) ger en myspysig rulle perfekt till dejten.
/Surskägget

lördag 1 januari 2011

Motorsågsmassakern (2003)

@
Jag hade inga andra förväntningar på den här rullen än att Jessica Biel skulle springa runt i ett vitt tajt linne och tajta jeans i den. Det gör hon. Nånstans hade jag inbillat mig att även om resten av filmen var riktigt jävla sjukt dålig skulle jag ändå kunna vara åtminstone liiiiiite underhållen medan man ännu en gång zoomade in lite för länge på Biels tajta linne. Och visst, det funkar en stund, det gör det. Folk runtomkring dör, det är ögon, tänder och andra kroppsdelar i små glasburkar, en galning springer runt med människohudsmask och motorsåg, resten av hans familj hjälper honom, inavlade texasbor blev precis lite mer svartmålade i media och Jessica Biel är uppenbarligen tjejen som kommer överleva spektaklet. I tajt vitt linne. Problemet är att manuset räckte till en film på 20 minuter och man var tvungen att dra ut på det 70 minuter till. Det gör att sista trekvarten eller så ser ut såhär: Biel springer, Leatherface kommer efter med motorsågen, Biel gömmer sig och tittar med ett öga ut genom en liten springa, Leatherface rotar runt i närheten där Biel gömt sig, Leatherface sågar sig in i Biels gömställe, Biel skriker, Leatherface vrålar, Biel lyckas springa därifrån, Leatherface kommer efter med motorsågen, Biel gömmer sig och tittar med ett öga ut genom en liten springa, Leatherface rotar runt i närheten där Biel gömt sig, Leatherface sågar sig in i Biels gömställe, Biel skriker, Leatherface vrålar, Biel lyckas springa därifrån, Leatherface kommer efter med motorsågen, Biel gömmer sig och tittar med ett öga ut genom en liten springa, Leatherface rotar runt i närheten där Biel gömt sig, Leatherface sågar sig in i Biels gömställe, Biel skriker, Leatherface vrålar, Biel lyckas springa därifrån, Leatherface kommer efter med motorsågen, Biel gömmer sig och tittar med ett öga ut genom en liten springa, Leatherface rotar runt i närheten där Biel gömt sig, Leatherface sågar sig in i Biels gömställe, Biel skriker, Leatherface vrålar...etc etc etc etc. WTF! Sluta gör samma sak i heeeeeela filmen, det var knappt spännande första gången. ÅH!
/Surskägget

@@
Håller inte riktigt med. Jag tycker att den är högst ordinär med några skönt iscensatta spännande scener och det finns en vilja att göra det spännande. Men visst, det är långt ifrån ett mästerverk och man tröttnar rätt fort på det här. För övrigt den enda av de Michael Bayproducerade (DAMN YOU MICHAEL BAY!) remakes av gamla skräckklassiker som går att titta på. Det säger ganska lite meeeeeen samtidigt ganska mycket. Det är lite fart i den här i allafall och så har vi ju Jessica Biel. Det är inte skräp meeeeeen nästan.
/Vrångmannen

söndag 28 november 2010

The A-Team

@@@
Baserad på den sköna 80-talsteveserien med samma namn har man här skapat en film som är exakt lika fånigt underhållande som teveserien. Ingenting går att ta på allvar, allt är överdrivet over-the-top hela tiden och eftersom att det ska vara hyfsat barnvänligt är det ingen som svär (klassikern är att nån säger ”mother” och så sprängs nåt istället för att vi ska höra ”fucker”). I filmens inledande kvart får vi se grabbarna i The A-team träffas och resten av filmen handlar om hur de först blir blåsta under ett uppdrag och sen ska hämnas och rentvå sina namn. Tycker Bradley Cooper som den snygga i gänget och Sharlto Copley (District 9) som är den knäppa piloten är klockrena. Liam Neeson som hjärnan är okej men känns ändå lite felcastad och tuffa MMA-snubben Rampage Jackson känns helt fel i Mr T’s gamla paradroll som BA, den flygrädde och supertufft farlige muskelknutten i gänget. Som actionfilm finns inte så mycket att gnälla på annars. Det skjuts, sprängs, slåss och springs så mycket att det inte spelar nån roll att handlingen är lövtunn. Jag är underhållen hela vägen och så fort eftertexterna rullar har jag glömt allt. Vilket är helt okej. Då kan jag se om den nån annan lördag när man vill ha lite adrenlin.
/Surskägget
Vrångmannen såg filmen för ett tag sen han med.

tisdag 8 juni 2010

The A-Team

@@@@
Kultactionserien från början av 80-talet har då, som så många andra, blivit långfilm för vita duken över 20 år senare. En riktig megabudgetstjärtsparkare till popcornsummerblockbuster. Joe Carnahan (Narc, Smoking Aces) står för regin och producerar gör bl.a bröderna Tony och Ridley Scott. Har man sett den gamla tv-serien så kan man hela upplägget . Hahahaha! Alltså, vilket jävla vrålös! Med tungan rätt i mun, t.o.m så överdriven att seriens skapare skulle rodna (eller inte för Steven J Cannell ÄR även han medproducent!) och ett gäng sköna skådisar (Liam Neeson, Bradley Cooper och Jessica Biel m.fl) som verkar ha så roligt med sina roller att glädjen och humorn hoppar ut från duken och örfilar upp dig i biostolen. Fånigt på det mest charmiga tänkbara sätt (precis som tv-serien), den senaste och ballaste musiken för kidsen (The Black Keys!), snabba klipp naturligtvis och flera hundra miljoner dollar kommer till sin rätt när det pangas och sprängs i den ena actionsekvensen efter den andra, utan att för den skull bli tjatigt. Handlingen då? The A-team ska lösa fallet fool! Vafan trodde du? Sommarens stora överraskning i genren, och nej det finns ingenting med filmen som ens är i närheten av någonting du ska ta på allvar. Du ska äta dina popcorn, garva läppen av dig och hålla käften. Mest för att du faktiskt är på bio...
/Vrångmannen

söndag 24 augusti 2008

Stealth

@@@
I en nära framtid har tre superpiloter (Josh Lucas, Jessica Biel och Jamie Foxx) i USAs flotta utbildats att flyga tre hypermoderna stealthplan som inte syns på nån radar nånstans. När de är klara att ge sig ut i strid får de reda på att ett fjärde plan har utvecklats med en dator som pilot. Självklart blir den artificiella intelligensen för smart för sitt eget bästa och plötsligt är det nya superplanet en livsfarlig fiende.
Den här filmen har blivit så inihelvete totalsågad överallt att det är knappt man fattar att den fortfarande går att få tag på. Filmbolaget borde blivit så skrämda av all usel kritik att man bara begravde filmen i Nevadaöknen. Men tack och lov för mig går den att hitta för pålitliga 3 för en hundring på Willy's. Jag tycker att all negativ kritik är hel felaktig. Visst, storyn är fånig (men lever i samma gammla hederliga anda som Wargames / D.A.R.Y.L / Nr 5 Lever) och actionsekvenserna superöverdrivna - men what the fuck! Det är precis det jag vill ha en lördagkväll när biran står på bordet, chipsen och dippet är inom räckhåll och surroundsystemet står på 11. Det här är dumaction när dumaction är som bäst. Massiva explosioner, krutstänk och bomber och en sjuhelvetes massa tuffa datoranimerade flygplan som far tre cm över marken i 1000 knyck. Ibland räcker det.
/Surskägget