tisdag 4 januari 2011

True Grit (2010)

@@@@@
Oj! Inte sedan Unforgiven (1992, Clint Eastwood) har jag sett en såhär bra jävla westernfilm! Bröderna Joel och Ethan Coen har alltså gjort det igen. Skriven och regisserad av bröderna och med Steven Spielberg som medproducent har de lyckats göra en vad jag anser perfekt westernrulle. True Grit är baserad på romanen av Charles Portis (1968) med samma namn och som även låg till grund för filmen De Sammanbitna med John Wayne från 1969. I Coenbrödernas smutsiga och dammiga version spelar Jeff Bridges en fattig, enögd och hårt alkoliserad U.S Marshal vid namn ”Rooster” Cogburn. Han blir motvilligt inhyrd av en fjortonårig flicka (fullständigt lysande nykomlingen Hailee Steinfeld, som vi garanterat kommer att se mer av i framtiden) att leta rätt på och fånga mannen som kallblodigt mördat hennes pappa. Hon betalar bra men villkoret är att hon själv följer med under den långa och hårda resan för att se jobbet bli gjort. En enkel intrig som aldrig blir enkel i Coenbrödernas grepp. Snyggt, underhållande, gripande och våldsamt. Jag trodde aldrig jag skulle få se Jeff Bridges göra en lika briljant och självklar karaktär som The Dude i The Big Lebowski (1998, Bröderna Coen igen!) men här visar han än en gång att han är att räkna med. Fantastiskt. Matt Damon gör en rejäl biroll och Josh Brolin dyker upp som bad guy. Inte så mycket mer att orda om. Jag är lite mållös i skrivandes stund och kommer snarast möjligt att se om den här pärlan. En sjukt bra start på filmåret 2011 och det känns nu som att det bara kommer att gå utför hahaha. True Grit är ett litet mästerverk i genren på alla sätt och betyget kan bara bli det högsta. Gott nytt!
/Vrångmannen

@@@@
Vrångis tar i så att han svävar som en örn. Visst är det här en riktigt bra western och likheterna och jämförelserna med Clintans mästerverk Unforgiven är absolut berättigade, men ett mästerverk är det inte. Det som främst liknar filmerna åt är den smutsiga, nakna och dammiga versionen av westernfilmen vi får här. Det här är ingen glad liten western där hjälten vaknar upp varje morgon i nystrukna kläder och perfekt rakning. Nej, liksom Unforgiven är det smutsigt och skitigt och karaktärerna gör vad de kan och måste för att överleva. Jeff Bridges huffar och puffar så man knappt hör vad han säger vilket på sitt sätt är ett genidrag av bröderna Coen trots att man ibland tröttnar på att inte uppfatta dialogen, men trovärdigt värre är det. Och precis som Vrångis säger är nykomlingen Hailee Steinfeld lysande som den 14-åriga flickan på jakt efter hämnd. De sista fem minutrarna eller så passar inte riktigt in med resten av filmen och även om jag förstår att man följer boken hade jag gärna sett dessa fem minuter osedda (om ni hänger med på vad jag menar). En del sekvenser är också lite för långsökta för att verkligen pressa upp denna film på mästerverksnivå. Med det sagt är det här en härlig westernpärla som inte komplicerar och saker och ting mer än vad som behövs och ett givet val att se såhär i början av året som säkert kommer leda till en Oscarsnominering för herr Bridges liksom fröken Steinfeld.
/Surskägget

söndag 2 januari 2011

G.I. Joe: The Rise of Cobra

@@@@
HAHAHAHAHAHAHA! Jaaaaaaaaaaaa! Såhär fläskigt överdriven ska all sommaraction alltid vara. Rullen blev väl sågad vid fotknölarna av de flesta men då känns det som att man missat hela poängen med filmen. Det är för fan baserat på leksaksactionfigurer (som även finns både som serietidning och tecknad serie/film) om supersoldater (G.I. Joe's) som slåss mot superskurkar (Cobra). Alla karaktärer har överdrivna namn som Snake Eyes, Storm Shadow och Duke och är superduktiga ninjor/soldater/piloter/bombexperter etc etc. De onda ska ta över världen och de goda ska stoppa dem. Det sprängs en hel del, det skjuts ännu mer och dessutom finns supertekniska uppfinningar som kan användas både till ont och gott (har du aldrig sett Eiffeltornet bli uppätet av nanotermiter hahahahahaha så har du aldrig sett en bra actionfilm). Skurkarna är så härligt James Bondgalna och jag påminns mer än en gång om gamla hederliga Bondrullar med undervattensbaser, hemliga vulkaner och dolda ökenbaser flera hundra meter under jord i bästa SPECTRE-stil. Det här är Bond möter serietidning möter Matrix möter Bourne. Kom igen allihopa! Det här är kul. Fram med popcornen och ett leende för nu kör vi. Och självklart kommer det en uppföljare. Yeee-haaaaw!
/Surskägget

@@@
G.I. Joe... Hehehe skäggets glädje smittar av sig och därför ska jag vara snäll. Det här är faktiskt skönt popcornsmatter även om filmen är gjord för att sälja FLER LEKSAKER VAD ÄR DET HÄR?! Den håller snygg låda och släpper aldrig taget och som Surskägget nämner så är det härligt att se de galnaste skurkarna och de på riktigt galnaste gadgets sen James Bond gick i pension och ville ha sin välling skakad inte rörd. Skoj underhållning om man tar det för vad det är alltså. En annan dag hade jag kanske lekt Godzilla med dvdfodralet och kastat frisbee med själva skivan men idag är den faktiskt helt ok.
/Vrångmannen

Scott Pilgrim vs the World

@@@@
Kan en film vara för smart för sitt eget bästa? Den frågan ställer jag mig ett antal gånger under visningen av Scott Pilgrim. Det är supersnyggt med läckra små effekter som accentuerar att detta är en serietidningsfilm som t ex att det står ”Rrrrrriiiiiiing” varje gång det ringer på nåns telefon. Sjukt snyggt men även lite för mycket av det goda på sina ställen. Men samtidigt ska man inte vara gnällig. Misstänker att det här är en film man kan se om och om igen och ändå hitta nya sköna detaljer man inte tänkte på innan. För en gammal farbror som en själv är det kul att se hur denna ungdomsfilm blandat alla möjliga och omöjliga influenser från rock n roll till manga till tevespel till serietidningar till kung-furullar till high schoolfilmer till nördar och coolingar. Och förmodligen dussintalet grejer till som går mig förbi för att jag är för gammal för att veta bättre. Men det är okej. Det betyder att det här är en ungdomsfilm anpassad för sin tid och som sådan visar den ändå att det inte spelar roll hur mycket nymodigheter man pressar in för att villa bort gubbstruttar som en själv då grundhistorien fortfarande är boy meets girl och den typen av tonårsångest är likadan idag som på min tid.
/Surskägget

@@@@-
Larvigt ösig och snygg action-komedi-karamell av högst kompetente Edgar Wright (Shaun of the Dead, Hot Fuzz) med en lite rörande kärlekshistoria i centrat. Scott Pilgrim vill dejta en tjej i plugget men för att få henne måste han först spöa hennes sju onda ex. Michael Cera som Scott Pilgrim känns galet felcastad i rullen även om jag gillar honom i andra grejer där han är neurotisk och nervös nörd. Annars är Surskägget pang på rödbetan här. Skön och annorlunda film.
/Vrångmannen

The Taking of Pelham 1 2 3

För lite över ett år sen skrev Vrångmannen en recension på nyinspelningen av The Taking of Pelham 1 2 3. Jag som bara hade sett trailern skrev en recension också. Bara så ni ska veta att ni har att göra med ett fullblodsproffs har jag nu sett filmen och tycker exakt vad jag skrev då.
/Surskägget

Inkheart

@
När Brendan Fraser läser högt ur böcker kommer en del av karaktärerna till liv och hamnar i vår värld. Ibland sugs nån riktig person in i berättelsen. Ibland inte. Det är inte så noga det där, mest när det passar storyn att nån sugs in och försvinner. Tydligen kan han läsa tillbaka karaktärerna men gör det aldrig trots att det är massa skurkar som springer runt. Han har letat i nio år efter ett exemplar av Inkheart, boken hans fru försvann in i, men inte en enda gången sökt upp författaren eller förlaget. Förrän nu när skurkarna tagit hand om sista exemplaret. Tog honom bara nio år att komma på det självklara. Det här är så tråkigt att en riktig sagofilm som t ex The Princess Bride ringde och bad Inkheart ta livet av sig då Inkheart skämmer ut sagofilmer världen över. Långdraget, utdraget, segt, ologiskt och totalt ointressant. Hur kunde den här rullen gå upp på bio? I bästa fall är detta en direkt till dvd (i allra bästa fall hade den inte gjorts alls men det är för sent att önska det tydligen).
/Surskägget

lördag 1 januari 2011

Motorsågsmassakern (2003)

@
Jag hade inga andra förväntningar på den här rullen än att Jessica Biel skulle springa runt i ett vitt tajt linne och tajta jeans i den. Det gör hon. Nånstans hade jag inbillat mig att även om resten av filmen var riktigt jävla sjukt dålig skulle jag ändå kunna vara åtminstone liiiiiite underhållen medan man ännu en gång zoomade in lite för länge på Biels tajta linne. Och visst, det funkar en stund, det gör det. Folk runtomkring dör, det är ögon, tänder och andra kroppsdelar i små glasburkar, en galning springer runt med människohudsmask och motorsåg, resten av hans familj hjälper honom, inavlade texasbor blev precis lite mer svartmålade i media och Jessica Biel är uppenbarligen tjejen som kommer överleva spektaklet. I tajt vitt linne. Problemet är att manuset räckte till en film på 20 minuter och man var tvungen att dra ut på det 70 minuter till. Det gör att sista trekvarten eller så ser ut såhär: Biel springer, Leatherface kommer efter med motorsågen, Biel gömmer sig och tittar med ett öga ut genom en liten springa, Leatherface rotar runt i närheten där Biel gömt sig, Leatherface sågar sig in i Biels gömställe, Biel skriker, Leatherface vrålar, Biel lyckas springa därifrån, Leatherface kommer efter med motorsågen, Biel gömmer sig och tittar med ett öga ut genom en liten springa, Leatherface rotar runt i närheten där Biel gömt sig, Leatherface sågar sig in i Biels gömställe, Biel skriker, Leatherface vrålar, Biel lyckas springa därifrån, Leatherface kommer efter med motorsågen, Biel gömmer sig och tittar med ett öga ut genom en liten springa, Leatherface rotar runt i närheten där Biel gömt sig, Leatherface sågar sig in i Biels gömställe, Biel skriker, Leatherface vrålar, Biel lyckas springa därifrån, Leatherface kommer efter med motorsågen, Biel gömmer sig och tittar med ett öga ut genom en liten springa, Leatherface rotar runt i närheten där Biel gömt sig, Leatherface sågar sig in i Biels gömställe, Biel skriker, Leatherface vrålar...etc etc etc etc. WTF! Sluta gör samma sak i heeeeeela filmen, det var knappt spännande första gången. ÅH!
/Surskägget

@@
Håller inte riktigt med. Jag tycker att den är högst ordinär med några skönt iscensatta spännande scener och det finns en vilja att göra det spännande. Men visst, det är långt ifrån ett mästerverk och man tröttnar rätt fort på det här. För övrigt den enda av de Michael Bayproducerade (DAMN YOU MICHAEL BAY!) remakes av gamla skräckklassiker som går att titta på. Det säger ganska lite meeeeeen samtidigt ganska mycket. Det är lite fart i den här i allafall och så har vi ju Jessica Biel. Det är inte skräp meeeeeen nästan.
/Vrångmannen

The Last Airbender

@
Fy fan. Har inte sett så tråkig fantasy sedan Eragon. Trodde nånstans att M. Night Shyamalan kunde bjussa på en hyfsat kul fantasystänkare nu när han slapp trassla till det för sig med en film där slutet var tvunget att innehålla en twist. Istället är den så taffligt genomförd att Vår Teater ringde och ville ha tillbaka sin ensamrätt på nybörjarproduktioner. Jag lovar och svär att det finns ungefär 100 000 filmskoleregissörer på typ 18 bast som skulle kunnat gjort det här mer spännande, mer underhållande och mer intressant. Kan nån bara dra in Nights regilicens nu? Till och med Uwe Boll börjar framstå som en Oscarsvinnare i jämförelse.
/Surskägget

The Karate Kid (2010)

@
En av 80-talets skönaste ungdomsrullar har stöpts om och blivit så usel att klockorna stannar. Lite funderingar.
1. Kan alla kineser flyga över murar som om de var med i Crouching Tiger? Tydligen.

2. Är det lite fånigare eller lika fånigt att lära sig kung-fu genom att ta på och av sig en jacka som att lära sig karate genom att måla staket och vaxa bilar? Fånigare. Mycket fånigare.

3. Funkar inte en stor karateturnering bättre när det handlar om tonåringar och inte 12-åringar? Absolut, de flesta ungarna i remaken skulle sprungit hem och gråtit hos mamma när de fick fem smällar i ansiktet inte hoppat upp och gjort akrobatiska luftsparkar.

4. Varför heter filmen Karate Kid när grabben i remaken lär sig Kung-Fu? För att man vill pressa ut blodspengarna ur franchisen.

5. Hur tänkte de med scenen där Jackie Chan som den nye Mr Miyagi spöar skiten ur en bunt 12-åringar (vilket i originalfilmen var en bunt hårdföra 18-åriga busar i skelettdräkter)? Inte alls tydligen, för hur tuff är en vuxen man som spöar på barn?

6. Finns det nånting bra med filmen? Ja, den tog slut.
/Surskägget

Predators

@
MEN FÖR I HELVETE! Det här skulle vara en tillbakagång till originalfilmen efter alla dessa jävla Alien vs Predatorfilmer som pissat ner franchisenamnet de senaste åren. Djungeln. Hårdföra soldater. Affischnamn som Adrian Brody, Topher Grace och Laurence Fishburne för att ge lite djup till karaktärerna. Och bäst av allt var att Robert Rodriguez producerade vilket borde ha betytt nånting. NÅNTING!!! MEN NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!!!!! Vilket jävla pruttskräp! Tråkigt, oengagerat, fult, trist, sömnframkallande och segt. Efter en cool inledning och en okej första introduktion av karaktärerna faller allt i sömmarna och man sitter mest och gapar över hur så mycket talang och så mycket pengar används för att skicka rovdjursfilmerna rakt ner i kloakerna. Jag är så arg så det kokar i blodet och önskar verkligen att de låter det här vila för alltid nu. Inga mer Rovdjuret hör ni det? Nu ska jag se om ettan så jag minns hur en bra actionfilm ska vara. Vrångmannen tyckte såhär.
/Surskägget

Välkomna till 2011

Den 6:e januari 2008 förändrades Internet för alltid. Nåja. Vi drog igång den här bloggen då i alla fall. Om ett par dagar har vi skrivit film i 3 år här - allt för er höga (nåja) underhållnings (nåja) skull. 2010 var ett otroligt kul år för oss mycket för att vi fick många nya härliga filmvänner där ute i bloggvärlden. Från att bara ha varit de närmast sörjande som läste har det nu spritt sig som den sjukdom vi är. Vi ser fram emot att försöka underhålla, roa och oroa även i år.
Arbetet med den tredje Filmboken är också inledd och bör kunna lanseras nångång under det första kvartalet. Spännande som vanligt.
Men nu startar vi igång med ett par sågningar. De kallar oss inte Vrångmannen & Surskägget för intet!
/V&S