Julkalendern 24 dec - Topp 5 ballaste fighterna

Ja då har vi kommit fram till den sista luckan på årets julkalender. Kanske den mest fullmatade julkalender vi haft till dags dato med hela 89(!) filmer på 23 dagar. Svettigt värre. Själva temat med karatefilmer var min idé men idén för sista luckan är Vrångmannens. Och det lät som en kanonidé till en början. Tills man insåg att det är omöjligt att göra en topp-femlista med de ballaste fighterna. För hur ska det egentligen gå till? Kollar man in det som ansågs vara ballast på 70- och 80-talen går det inte att jämföra med dagens betydligt ballare och råare fighter. Samtidigt finns det en aspekt av att vissa av 70-talsrullarna var banbrytande när de kom och även om fighten idag känns lite tam var den det galnaste som setts på duk då. När jag går igenom de ballaste fighterna i skallen landar hela listan på 2000-talet med tung betoning på en enda film. Bruce Lee i all ära men Iko Uwais från The Raid sparkar så mycket mer röv. Däremot kommer han förmodligen aldrig att bli en ikon på samma sätt som Lee (som ju gjorde så mycket för kampsporten utöver filmerna han spelade in). Nåväl. Mina fem cent kommer här och frågar du mig om ett år ser listan förmodligen helt annorlunda ut.

5. Barscenen i Ong Bak
Tony Jaa kliver in på en bar där man kör illegala fighter. Där finns mängder med stenhårda karatesnubbar som bara väntar på att spöa skiten ur folk. Och som Jaa röjer loss. Bord, stolar, allmän inredning, dörrar, fönster allt krossas och slås sönder - gärna i nyllet på nån tuffing. Tempot är högt och adrenalinet pumpar. Helt klart bästa scenen i filmen även om slutfighten är ball den med.

4. Balkongscenen i Chocolate
Stuntmän som slår ihjäl sig på riktigt hahaha. Vilka dårar! Det karatesparkas till höger och vänster och skurkar faller som käglor nerför en sorts loftgångsaktiga balkonger utan räcke. Även om de sitter fast i linor i verkligheten för att lindra fallet något så faller de lite för verkligt och slår nästan ihjäl sig på riktigt när de väl ligger nere på betongen. Ofattbart att den här scenen överhuvudtaget slutfördes utan att nån dog.

3. Motorvägsscenen i Kung Fu Killer
Donnie Yen och motspelaren Baoqiang Wang har byggt upp stämningen för slutfighten genom hela filmen. Äntligen får de tu mötas och jävlar vad det smäller. Alla möjliga skolor och variationer på kung-fu betas av och bägge skådisarna visar prov på oerhörd skicklighet inom kung-fu. Lägg till att de står och fightas på en motorväg där det dundrar förbi lastbilar med täta mellanrum så ökar intensiteten i fighten rejält. Riktigt snygg och välkoreograferad fight.

2. Hallscenen i The Raid: Retaliation
De två syskonen som är yrkesmördare får äntligen möta vår hjälte Iko Uwais i en trång hall på Uwais väg in för att döda huvudskurken. Det är baseballträn och knivar och tempo och tre personer i ett utrymme som är för litet som pucklar på varandra så att det står härliga till. Det här är så jävla coolt så det knappt är sant. Faktum är att det bara finns en enda scen i hela karatefilmsvärlden som är ballare.

1. Köksscenen i The Raid: Retaliation
Men dra åt helvete! Det här ska man inte ens kunna spela in på film utan att bägge skådisar åker skytteltrafik mellan inspelningsplatsen och sjukhuset. Det är för mycket som händer i för högt tempo hela, hela, hela scenen. Många långa tagningar vilket bara bevisar att alla inblandade måste ha övat en miljard gånger på att få det att sitta helt rätt så att ingen blev skadad av misstag (vilket de måste blivit ändå). Det finns inte tillräckligt många superlativ för att beskriva det här. Det måste ses. Om och om igen.

Det var det hela! Nu pustar vi ut här på Film4fucksake och tar välbehövlig julpaus.

God Jul & Gott Nytt År!!!