Ja du ser rätt. Den får både en etta och en femma i betyg. Faktum är att detta kan vara den allra bästa så-dålig-så-den-blir-bra-film som gjorts. För på ett sätt är den bedrövlig. Skådisarna skulle kunna bytas ut mot mannekängdockor utan att nån märker skillnad. "Manuset" är så illa skrivet att Roger Ebert den ikoniske filmrecensenten sa nåt i stil med att man lika gärna kunde programmerat en valfri dator att spotta ur sig meningar på måfå i sin recension av filmen. Actionsekvenserna är taffliga och man ser allt som oftast att sparkarna och slagen inte träffar nån (det är t o m en stuntman som bara ramlar ihop för att han tror att han har fått en smäll av hjälten när ingen smäll delades ut hahahaha). Samtidigt är det nånting som gör att man går tillbaka till filmen och ser om den igen och igen och igen. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag sett den. Och jag är lika underhållen och road vid varje sittning. Förmodligen inte på det sätt som filmskaparna förväntade sig, men ändå. Det här är med andra ord en stor kultklassiker. Fast förmodligen har du aldrig sett eller ens hört talas om den vilket lite dödar idén med kultklassiker antar jag. Till skillnad från många andra b-filmer går den typ aldrig sent på natten på teve och att få tag på den på dvd är Mission: Impossible. Jag kan bara tacka min lyckliga stjärna att jag har en gammal VHS-kopia (den går ju att hitta på nätet givetvis men sånt är olagligt och det skulle vi här på gamla hederliga filmbloggen aldrig rekommendera). Regin står Robert Clouse för och den som är uppmärksam inser att det är samma snubbe som regisserade närmast mästerliga Enter the Dragon. Så nån sorts talang finns ju, det är mest som att Clouse mot slutet av sin karriär (det här var typ tredje sista filmen han gjorde) slutade bry sig hahaha. Det här går inte att beskrivas, det måste ses. Måste! Hahahahahahaha!
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar