Ni kan läsa allt ni behöver veta om de fyra första filmerna här. Nu när Arnie är tillbaka som skådis efter ett par år som The Governator var det väl bara givet att han skulle ställa upp på ännu en installation i Terminatorsagan? Självklart. Det är en given kassako och även om jag tycker att Arnies senaste par rullar har varit riktigt bra har de väl inte dragit in de massiva stålarna på biograferna. Men att sätta Arnie i framtiden där fyran utspelade sig känns ju fel då det finns en miljard tuffare, farligare och läskigare robotar där redan. Det löser man därmed genom att låta en stor del av handlingen i denna utspela sig på 80-talet, men ett 80-tal som är väsentligt annorlunda än det 80-tal vi är vana vid från första filmen. Ja, nu är det inte bara framtiden som man kan ändra, man kan ändra på dåtiden också. Visst är det härligt med tidsresor? Kyle Reese (denna gång spelad av Jai Courtney) skickas tillbaka för att rädda Sarah Connor (nu spelad av Emilia Clarke) bara för att upptäcka att hon minsann inte behöver räddas. Hon har redan en snäll Terminatorrobbot (Arnie dårå) och vet redan allt om framtiden och är redan livsfarlig alldeles själv. Självklart slänger man in en ny robot som lika självklart är farligare än alla tidigare robotar - med en twist! Det är tätt mellan actionsekvenserna, men bäst är de bitar där man bygger in scener från första filmen och ger dem en ansiktslyftning. Arnie är lika stelopererad som vanligt som robot och levererar några klassiker (ja, I'll be back är med men slarvas mest bort faktiskt). Mitt i eftertexterna får vi en liten bonusscen som pekar på en uppföljare. Och ja, visst, jag kan betala en biobiljett för att se ännu en Terminatorfilm.
/Surskägget
