Lincoln

@@
Först och främst måste man börja med att hylla Daniel Day-Lewis insats i denna film om Abraham Lincoln, en av USA´s allra mest folkkära presidenter. Day-Lewis ÄR Lincoln, det är aldrig tal om att vi tittar på en skådis som gestaltar en karaktär. Day-Lewis ÄR karaktären och karaktären ÄR Day-Lewis. Det är skrämmande skickligt och en av anledningarna till att man orkar kämpa sig igenom filmen som är på tok för lång med sina två och en halv timme. Andra anledningen att man orkar heter Steven Spielberg. Mannen är på tok för skicklig och det går inte att hitta ett fel i den fackmannamässiga kunskapen som Spielberg levererar. Därmed inte sagt att det inte är tråkigt. För det är det. Sjukt tråkigt. Vi har en bunt skådisar i hatt och skägg som sitter och pratar lagtexter på gammelengelska. I två och en halv timme. Mer spännande än så blir det aldrig. Då och då blir det ett kammardrama (Lincoln får ett par för långa scener med frun som spelas av Sally Field) men mestadels är det lagtexter på gammelengelska. I två och en halv timme.
/Surskägget