Av nån anledning verkar det inte som att vi ressat originalet upptäckte jag när jag slängde upp en recension på remaken för några dagar sedan. Konstigt. Och hur lockande det än var att köra en copypaste på förra recensionen så ska vi inte tjata ut sångtextämnet för mycket. Kort och gott kan sägas att Kevin Bacon är storstadskillen som kommer till småstaden där dans (ja dans av alla saker) anses vara Djävulens påfund och därmed är strikt förbjudet i hela länet! Ungdomar som upptäcks dansa får böta och blir offentligt utskämda och utskällda. Hahahaha! Vilken kanonidé (som så många andra på 80-talet). John Lithgow är pastorn som infört lagen och Lori Singer dottern som inte vill annat än att dansa (och vi snackar fortfarande dans, inte supa skallen i bitar eller sticka till LA och bli crackpundare) och som blir kär i Bacon som minsann tänker strunta i alla fåniga dansförbud och dansa så mycket som han vill. Nästan bäst i hela filmen är dock en ung Chris Penn som karaktären Willard som inte kan dansa. Han har ingen rytm. Ingen känsla. Ingen soul. Inga moves. Tills Bacon lär honom lite å Willard blir nästa danskung. HAHAHAHAHA! Bara på 80-talet mina vänner, bara på 80-talet. Har du inte redan sett den här är det i princip ett skallkrav att du gör det inom denna vecka.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar