Don Jon

@@@@
Joseph Gordon-Levitt har gått från klarhet till klarhet som skådis och är en av de där skådisarna man ser fram emot att få se nästa film med i princip oavsett vad filmen handlar om eller vilka andra som är med. Här visar han dessutom prov på att han är en manusförfattare och regissör att räkna med framöver också. Jon (Gordon-Levitt själv) är en enkel kille som gillar en handfull saker riktigt jävla mycket. Sin lägenhet, sin bil, sin familj, sin kyrka, sin kropp. Och sin porr. Framförallt sin porr. Han älskar sin porr så mycket faktiskt att han föredrar att porrunka framför att ligga med tjejer på riktigt. Vilket han i o f s gör typ hela tiden ändå. Faktum är att livet är en enda lång radda av one night stands och mängder med porrunkningar mellan besöken i kyrkan, gymmet och familjehemmet. Tills han träffar Barbara (Scarlett Johansson). Då förändras allt. För första gången en tjej som inte bara ligger med honom direkt utan som faktiskt ställer lite krav tillbaka. Jon blir kär. Men kan inte sluta titta på porr. Vilket inte är bra då Barbara hatar porr mer än det mesta. Så Jon börjar smussla med sitt porrtittande vilket hans kurskamrat Esther (Julianne Moore) upptäcker. Och så har vi ett triangeldrama. Gordon-Levitt är jättebra i rollen som Jon, men framförallt är det som manusförfattare och regissör han briljerar här. Johansson och Moore gör både kanonroller. Johansson lyckas med konststycket att gå från sjukt attraktiv till sjukt oattraktiv utan att ändra annat än sitt beteende och Moore lyckas få med sig både vishet, djup och sorg till sin karaktär. Kul också att Tony Danza får göra en comeback som Jons pappa (och vet du inte vem Tony Danza är ska du skämmas!). En lågmäld film (som man säger när det mest är karaktärsdrivet) som kanske inte är för alla, men som kommer glädja dem som fattar desto mer.
/Surskägget
PS. Vrångmannen gav Gravity @@@@+ men Don Jon bara @@@-. Jebus Christmas!