fredag 22 juli 2016

Spionernas Bro

@@@
Steven Spielberg har haft lite uppförsbacke på senare tid med filmer som inte alls känts sådär jätteroliga att springa och se på bio. Lincoln var sådär och War Horse var direkt usel. Nu återförenas han med Tom Hanks och då blev åtminstone jag lite sugen på att se vad han skulle hitta på den här gången. Baserad på en sann historia tar Spielberg med oss till 60-talet när kalla kriget mellan USA och Sovjet var som kallast. Jänkarna hatade kommunister och sovjeterna hatade kapitalister. Det skickades spioner hit och dit och ingen litade på nån och alla trodde att de andra sidan skulle atombomba sönder den egna sidan. Mitt i detta fångar CIA en rysk spion (spelad av Mark Rylance som fortfarande ser ut som en gammal Colin Farrell). Tom Hanks karaktär sätts att försvara honom. Samtidigt skjuter ryssarna ner ett amerikanskt spionplan och det öppnas upp för ett utbyte av fångar. Rätt så spännande story faktiskt med tanke på att allt har hänt. Tyvärr gör Spielberg samma miss han i mångt och mycket gjorde i Lincoln. Det är föööööör långt. Massa rättegångsscener där alla pratar juridik som aaaaaaaldrig tar slut och massa hemliga möten som inte leder nånvart och som vi inte vill se. Räddningen är att allt är så förbannat jävla snyggt gjort. Spielberg och hans team har verkligen återskapat 60-talet ner i minsta detalj och det finns fan inget att gnälla på när det kommer till kulisser/CGI-bakgrunder och fotot. Hanks gör en gedigen insats som advokaten som är bäst på förhandling i hela världen men är också så pass duktig att han hade kunnat ringa in den här karaktären via FaceTime. Klipp ner filmen från 2.24 till 1.40 nånstans så börjar vi snacka. Som det är nu är det för mycket lull-lull vi kunde varit utan.
/Surskägget

Inga kommentarer: