Julkalendern 21 dec - Eddie Murphy

Kan man ha en komedispecial utan att ha med Eddie Murphy? För oss är det ganska otänkbart. Visst har de senaste åren varit väldigt fattiga på bra material (som ni snart ska få se) men snubbens hela tidiga karriär fram till 90-talet är okränkbart i sin perfektion. Vi har recenserat en del av hans stora succéer och riktigt bra filmer tidigare i olika sammanhang. Snuten i Hollywood, 48 Timmar, Snuten i Hollywood 2 (men inte 3 nej nej), Ombytta Roller, Bowfinger och de fantastiska stå-uppfilmerna Delirious och Raw som bara de två för alltid ger honom supergudstatus i komedisammanhang.
Tyvärr verkar det som att idéerna tog slut när 90-talet dök upp och 00-talet har varit i princip lika trist med en massa familjekomedier han säkert gör för att hans ungar ska ha nåt att glo på. Då och då har det dock poppat upp en film där han nästan varit lika rolig som i sina glansdagar. Vi ska försöka beta av några av de mer intressanta men bangar självklart inte för bottennappen heller. Shrekserien tar vi inte upp här även om Murphy som The Donkey är fantastiskt kul, och alla sunkiga familjefilmer från Dr Dolittle till Dagispapporna till Spökhuset skiter vi också i.

The Golden Child (1986)
@@@
Murphy är utvald att rädda liten pojke som är godheten inkarnerad men som nu blivit bortrövad av elaka demoner. Murphy tror naturligtvis inte på demoner eller spöken och avfärdar allt med trehundra oneliners i sekunden tills han inser vad han står emot. Rätt taffliga effekter t o m för att vara 80-talet men full fart och fläkt hela tiden. Och förbannat kul. Tappar lite med åren men fortfarande väl värd att se vid tillfälle.
/Surskägget

En Prins I New York (1988)
@@@@
HAHAHAHA! Murphy är afrikansk prins som snart ska gifta sig och bli kung. Problemet är att han inte fått välja kvinna själv och anser att det är fel sätt att sköta så viktiga saker på. Han sticker därför med sin pappa kungens tillstånd till USA för att se om han kan hitta en kvinna som vill ha honom för honom och inte för att han är blivande kung. Självklart sticker han till Queens för ”där måste det bo en massa prinsessor”. Uppvuxen som han är bland lyx och rikedom har han inte så mycket koll på världen men hans sköna naivitet och glädje vinner till slut över en vacker och smart kvinna. Här började Murphy leka med att spela flera olika roller i samma film med hjälp av en massa make-up, bland annat blev han en 70-årig judisk farbror. Mycket garv och härliga karaktärer, den här är ett måste.
/Surskägget

48 Timmar Igen (1990)
@@
Nej, uppföljaren är inget vidare. Kemin mellan Nolte och Murphy från ettan är inte lika bra i tvåan av nån anledning och manuset är ett skämt. Inte en total katastrof men nästan.
/Surskägget

Boomerang (1992)
@@
Murphy är cool snubbe som lägrar brud efter brud efter brud tills en brud en dag lägrar honom utan att ringa tillbaka. Det är dessutom hans nya chef. Murphy tappar sin mojo men Halle Berry hjälper honom att hitta den. Småputtrigt kul kärlekskomedi som är okej men inte mer.
/Surskägget

Vampire In Brooklyn (1995)
@
Gud nej. Murphy är flerhundraårig vampyr som bor i Brooklyn. Nej nej nej. Dumt och inget kul.
/Surskägget

Den Galne Professorn (1996)
@@@
Lite av en comeback för Murphy och första filmen på länge som var en riktigt stor succé på biograferna. Murphy spelar en miljon olika roller (snyggt parodierat av Jack Black i Tropic Thunder) och är bitvis sjukt rolig. Man har snott Jerry Lewis gamla pärla Dr Jäkel och Mr Hyde och gjort om den till en fet professor som blir smal och cool (men lite för galen och elak) istället för en nördig professor som blir cool (men lite för galen och elak). Släng in lite moralkakor och kärlek så har du filmen. Lite för överskattad, men visst är den bra.
/Surskägget

Metro (1997)
@@
Murphy försöker sig på en ny Snuten i Hollywood och spelar gisslanförhandlare. Glappkäften går som aldrig förr och det skjuts och sprängs en hel del, men det stora lyftet saknas. Plus i kanten dock för att man verkligen ser att han försöker.
/Surskägget

I Spy (2002)
@@@+
Gillar den här ovanligt mycket trots att det egentligen inte är mycket mer än ännu en actionkomedistänkare i mängden. Men Owen Wilson är sjukt charmig och Murphy faktiskt riktigt rolig och de lyfter denna standardrulle till lite mer än bara standard. Känns som att denna är lite bortglömd och förbisedd och det är synd för den förtjänar absolut ett bättre öde. Det är lite action, liten spionage och en Murphy som visserligen inte når upp till sina glansdagar men som inte är så långt ifrån.
/Surskägget