Broken Lizard är ett humorkollektiv bestående av fem komiker som skriver alla sina filmer tillsammans och sedan turas om vem som regisserar och vilka som har huvudrollerna. Fem filmer har det blivit hittills med Beerfest som den hittills bästa och förmodligen mest kända. Av de fem är Jay Chandrasekhar mest aktiv utanför gänget med Dukes Of Hazzardfilmen och mängder med teveserieavsnitt under bältet som regissör.Det sköna med Broken Lizard är att de mer eller mindre är rätt så okända ansikten för den stora allmänheten. Två av dem har inte ens foton på sina Imdb-biografier. Ändå lyckas de leverera några av de fräschare komedierna med lite annorlunda vinklar och idéer på senare år. Blandningen i gänget är klockren med olika typer av humor och fysiska attribut som de gärna skämtar med friskt. Slammin’ Salmon är deras senaste och den recenserade vi här. Nu är de dags för resten av filmerna.
Puddle Cruiser
@
Första filmen för Broken Lizardgänget men tyvärr ser man ingenting av genialiteten som komma skulle. På papper låter det ändå som en helt okej rulle. Collegefilm där ett gäng lite halvtokiga studenter ska inför rätta och den ene av dem blir kär i söta advokattjejen. Det borde öppna upp för mängder med marijuanaskämt, sexskämt och alkoholskämt som brukligt är i collegerullar. Men det händer liksom inget. Vet inte om det är så att gänget lider av för dålig budget men idéerna finns ju inte där heller så den här filmen förstår jag inte att den överhuvudtaget fick se dagens ljus. Somnade nånstans med en halvtimme kvar ungefär och det säger väl det mesta om det här trista spektaklet.
/Surskägget
Super Troopers
@@@
Äntligen börjar grabbarna komma i form. Trots att det bara är deras andra långfilm märks det att de är riktigt varma i kläderna. Äntligen faller allt på plats, idéer, budget, tajming och skämt spelar alla varandra perfekt i händerna. Visserligen saknas det där lilla sista magiska men som debutfilm (ja jag räknar den här som debuten, Puddle Cruiser måste varit nåt misstag, en skolfilm som av misstag släppts när grabbarna blev kända) är den riktigt bra. Vi får följa ett gäng highway patrolpoliser (de ser alltså till att åka runt på motorvägarna och hålla koll på buset där) som mest åker runt och dummar sig med fortåkare. Men när det ska skäras i stadens budget och det står mellan antingen deras station eller själva stadspolisens station som ska läggas ner måste grabbarna komma på en plan att överleva. Fullt krig uppstår självklart mellan de två rivaliserande stationerna och mängder med galen humor blir resultatet.
/Surskägget
@@@
Eftersom jag själv inte har sett Puddle Cruiser så blir det här första rullen jag såg av och med Broken Lizard och tillika har den för mig alltid varit deras debutfilm. Skoj är den, lite svajig på sina ställen som Surskägget poängterar men det är fullt ös blande de galna snutarna som inte drar sig för något i kampen om den stationen som skall få vara kvar. Detta var också mitt första möte med skådisen/regissören Jay Chandrasekhar som oftast är makalöst rolig. En skön rulle.
/Vrångmannen
Club Dread
@@+
Broken Lizards alldeles egna parodi på slasherfilmer. Ungdomarna festar och knullar runt på Coconut Pete's Coconut Beach Resort (hahaha!). Plötsligt dyker en mystisk galning upp och dödar dem en efter en. När ledarna för "festorten" får reda på detta gör de allt för att lösa fallet utan att på något sätt varna gästerna som ändå fortsätter att bli mördade. Club Dread är bitvis ganska kul och driver hejdlöst med de mer moderna mainstreamslasherrullarna som Scream och I know what you did last summer. Samtidigt är den lite slö och tråkig mellanåt. Upplägget är det inget fel på men betyget blir i slutändan rätt svalt.
/Vrångmannen
Beerfest
@@@@
HAHAHAHAHAHAHA! Grabbarnas bästa film hittills. Två amerikanska bröder med tyskt påbrå åker till Oktoberfest i München för att sprida farfars aska tätt inpå hans död som tradition är i släkten. De snubblar in i det hemliga Beerfest som utspelas i hemliga underjordiska källarklubbar samtidigt som Oktoberfest dundrar på ovan mark. Där blir de utskrattade och utskämda av Baron Wolfgang von Wolfhausen (en magiskt elak och klockren Jürgen Prochnow) och hans gäng. Bröderna tar sig tillbaka hem till USA och bestämmer sig för att börja öva inför nästa års Beerfest för att kunna erövra titeln som Beerfestmästarna. Mängder med heeeeeeelt galna alkoholupptåg senare står de redo att ta sig an de tyska mästarna. Hahahahahaha! Den här filmen bjussar på så mycket sjuka skämt och galna grejer att det bara är att hålla i sig och åka med på resan. När en av karaktärerna dör dyker samma skådis upp som karaktärens hittills helt okända tvillingbrorsa som de sörjande helt enkelt börjar kalla för samma namn som den döda snubben. HAHAHAHA! För filmen är såååååå galen att de kommer undan med sånt. Gillar man rullar som Harold & Kumar Go To White Castle är Beerfest helt klart filmen för dig.
/Surskägget
@@@@
HAHAHAHAHAHAAA! Orkar inte den här rullen. Den har ALLT den här typen av komedi ska ha och trots sin för genren långa speltid (ca två timmar) så känns den mycket kortare och den tappar aldrig tempot eller svänget. Kanske inte en komedi för de allra känsligaste pga temat i filmen men DEFINITIVT en av de roligare filmerna jag har sett på länge och samspelet mellan grabbarna i Broken Lizard är ljuvligt klockrent. Se, snälla rara och framför allt SE OM! HAHAAHAHAHAHAAHAHAHAAAA!
/Vrångmannen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar