Conan - The Barbarian

@@@
Ända sedan jag som liten parvel upptäckte Conan (ja, självklart i Arnies skepnad i gamla klassikern från 1982) har han tillhört en av mina favoritkaraktärer. Jag har slukat alla Robert E. Howards historier om honom (och även en del skrivet av andra författare), jag har plöjt igenom mängder och åter mängder av de fantastiska serietidningarna (allt som publicerades här i Sverige och en hel del av det som inte publicerades här) och självklart sett filmerna gång på gång (av nån anledning har jag dock inte sett teveserien, det måste åtgärdas!). Conans charm ligger i hans naturliga butterhet och brutalitet men också hans lika naturliga beskyddarinstinkt av de svaga och godhjärtade hjältemod. Han tvekar inte att offra sig själv men kommer alltid ut på andra sidan en fight med livet i behåll och ett svärd som dryper av blod. Han är arketypen av den starka bamsebjörnen med ett hjärta av guld och vem älskar inte en sån karaktär? Som det stora Conanfan jag är måste jag inledningsvis säga att Jason Momoa är helt fel i rollen som Conan. Vi snackar en snubbe från Hawaii som ska spela högrest nordbo med kristallblå ögon. Nu blir Conan nån sorts indianliknande barbar och det är ju helt fel på alla plan. Med det sagt fångar Momoa ändå Conans ande om ej hans utseende. Och det är här filmen blomstrar. Man har valt att inte följa någon specifik berättelse om Conan och istället följt böckernas själ och där lyckas man väldigt bra. Ramhandlingen är löst baserad på Conans unga dagar men i det stora hela handlar det mer om att fånga världen han lever i på ett korrekt sätt och känslan och stämningen som genomsyrar böckerna. Och där lyckas man väl. Lite tråkigt kan jag tycka att man ännu aldrig filmatiserat Conans stora kärlek Bêlit och den storyn, men det kanske kommer om det blir en uppföljare vilket jag faktiskt hoppas på. För jag är underhållen hela vägen. Det är en ny actionsekvens vart tredje minut, blodet sprutar över hela skärmen och Conan är precis så brutalt dödlig i strid som han ska vara. Skicka på Momoa ett par blå linser nästa gång så är vi hemma.
/Surskägget

@@

Fulfantasy som fått lite pengar till produktionen. En HELT FEL Conan och en del effekter går inte ens att skratta åt för ilskan har redan tagit över. John Milius version på Oliver Stones manus i början på 80-talet är fantastisk än idag. Men ok, för att säga något halvsnällt. Det är rätt bra fart i den här rullen så man har aldrig riktigt tråkigt. Världens elakaste bov också och hans onda dotter med rakbladsknivar på fingrarna (Rose McGowan). Det här går att titta på i brist på annat men varför ska man det när man kan se Schwarzenegger bita halsen av en gam i klassikern? För du äger väl den? Crom!

/Vrångmannen