För två år sedan recenserade jag första filmen och gav den lysande betyg. Så jag såg verkligen fram emot tvåan när jag såg att den dykt upp och slängde på den vid första bästa tillfälle. Vilken besvikelse. I stort sett är det samma film som den första fast bara sämre. Det är tråkigare utövare man fått tag på. Det är tråkigare saker som händer (eller snarare inte händer) och rent allmänt känns det som att man pressar blod ur en sten för att få med nånting av intresse överhuvudtaget. Första filmen hade en härlig dynamik där två av utövarna ställdes mot varandra och vi fick följa deras individuella kamp för att bräcka den andre i tävlingarna. Ungefär som man ställde Arnie mot Lou Ferrigno i klassiska Pumping Iron. Det saknas helt i uppföljaren. Dessutom finns det ingen med samma charm och glöd som i första filmen. Saknar man rätt folk att filma så blir en dokumentär ofta platt och tråkig. Exakt så är det här.
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar