I feeeeeeeeeel gooood! Huh! Energiknippet James Brown kallades alltid för "The hardest working man in show business" och det kan mycket väl stämma. Dels för att han i princip turnerade konstant och stod på scen 360 av 365 dagar och dels för att han när han väl stod på scen inte stod still en sekund. Det dansades, showades och sjöngs för fullt 100% hela tiden. Dessutom hade han så pass bra koll att han direkt hörde om nån i bandet spelade fel och gav dem böter mitt i ett danssteg. Hehehehe. Så gör bara riktiga proffs - och skitstövlar. Mängder med artister har förstås inspirerats av Brown, Michael Jackson och Prince förstås, men även Bossen själv Bruce Springsteen. Och sämre förebild finns det väl att ha. I alla fall när det kommer till artisteriet. Privat var ju Brown en hyfsad skitstövel och kvinnomisshandlare som man helst hade knuffat in i ett mörk hål och sedan slängt nyckeln. Och det är där den här filmen fegar ur. Man nämner misshandeln och hans mörka sidor lite som hastigast och sedan skyndar man sig att koncentrera sig enbart på musiken och det positiva han gjorde för de svarta i USA för att stärka dem som grupp. Det är synd. Man borde lyft upp bägge bitar för att få hela bilden. I övrigt får vi mycket livematerial och det är förstås en fröjd för både öga och öra. Huh!
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar