The Directors - Sergio Leone

Alla westernfans håller Sergio Leone varmt om hjärtat. Mannen gav oss några av de bästa westernfilmerna som gjorts och sparkade nytt blod och liv i genren under 1960-talet. Vi har redan avverkat ett av hans mästerverk tidigare (Once Upon A Time In the West) men oavsett den eller gangsterfilmen Once Upon A Time In America är Leone främst känd för den såkallade Man With No Name Trilogin som kom i början av 60-talet.
Leone hade fötts rakt in i italienska filmbranschen av mamma och pappa som båda pysslade med film så valet att fortsätta i deras fotspår måste varit väldigt naturlig för Leone. Hans bildspråk med täta närbilder och närmast balettliknande klippning inför tuffa actionscener har härmats men aldrig åstadkommits med samma finess. I år är det tjugo år sedan han dog (30 april 1989) och det borde alla filmälskare hedra genom att ta och sätta sig ner med några av hans filmer och njuta av de många timmars glädje han gav oss. Mr Leone, Filmbloggen bugar och bockar och lyfter på hatten för er!

För En Handfull Dollar (1964)
@@@@
Att Kurosawas gamla samurajrullar inspirerade Leone starkt har det aldrig varit nån tvekan om, men naturligtvis är hyllningen till Kurosawa som starkast här. Leone tog pärlan Yojimbo (gjord bara tre år tidigare) och förflyttade storyn från samurajeran till vilda västern. Annars är det mer eller mindre exakt samma film. Ensam hjälte kommer till liten håla. Spelar ut två gangstergäng mot varandra. Sticker därifrån med pengarna (och räddar en familj på kuppen). Visst hade liknande westernrullar gjorts förr, men Leone och Clintan gav genren en nerv och ett visst våld som inte setts förr. Succén var ett faktum och de två uppföljarna gjorde både Clintan och Leone till affischnamn.
/Surskägget

@@@@
/Vrångmannen


För Några Få Dollar Mer (1965)
@@@@
För att ge Clintan lite mer att spela mot i rond två tog man in Lee van Cleef som motpol. Vilket naturligtvis fungerade såpass bra att van Cleef mer eller mindre repriserade sin roll i Den Gode, Den Onde, Den Fule liksom Clintan mer eller mindre spelade samma roll som Mannen Utan Namn tre filmer på raken. De är två prisjägare på jakt efter samma skalp, en blodtörstig mördare vars gäng ska råna en bank. van Cleef har dessutom en personlig vendetta att hämnas för medan Clintan mest vill ha pengarna. Tempot, bildberättandet, karaktärerna och musiken vävs ihop på ett perfekt sätt och gör detta till en minnesvärd western som helt klart tillhör milstolparna i genren. Att Leone kunde toppa detta bara ett år senare är fantastiskt.
/Surskägget

@@@@
/Vrångmannen

Den Gode, Den Onde, Den Fule (1966)
@@@@@
Kan det vara den bästa western som gjorts? Jag tycker det. Vet att en del håller Unforgiven lite högre, men även om Unforgiven är jääääkligt bra är det svårt att bräcka denna episka och fantastiska westernklassiker. Den var runt 2.40 i originalversion, och nu har det släppts en director's cut på närmare tre timmar. Och vartenda minut är spännande, välgjord och perfekt in i minsta detalj. Det är få filmer jag sett så många gånger som den här och den är lika bra varje gång. Slutscenen med de tre revolvermännen som under bitter tystnad tittar på varandra och undrar vem som ska skjuta vem och var skatten ligger gömd är så makalöst bra att jag får gåshud bara jag tänker på den. Ett måste i varje seriös filmsamling.
/Surskägget

@@@@@
/Vrångmannen

Fotnot: Såhär ense har inte Vrångmannen och Surskägget varit sen Clintan drog på sig cowboyhatten sist. Hail Leone.