@@@
Woody Allens filmer är alltid lite likadana, och gillar man Allen gillar man de flesta av hans filmer, gillar man inte hans stil tycker man att alla rullar suger. Som vanligt rör vi oss i New Yorks (kvasi)intellektuella kretsar bland mer eller mindre lyckade och misslyckade skådisar, regissörer, musiker etc. Vi får höra samma story ur två perspektiv, det ena tragiskt, det andra komiskt. Melinda stormar in en dag i ett gift pars liv, och beroende på om det är den tragiska eller komiska vinklingen sticker storyn iväg åt lite olika håll. Den riktigt stora behållningen är Will Ferrell som har fått i uppdrag att spela Woody Allens roll som neurotisk och nervös. Självklart gör Will en bättre Woody än till och med Woody själv. Sen är det alltid underhållande med Woodys helt galna dialog. Man undrar var han får allt ifrån, det är bara dialog upp och ner och det sprutar ord åt alla håll och kanter. En vanlig Woodyrulle helt enkelt.
/Surskägget
onsdag 29 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar