Låt Den Rätte Komma In

@@@

Jag hade väldigt svårt att sätta ett betyg på den här filmen efter att ha sett den. Å ena sidan är den skitsnygg och för det mesta välspelad (det finns ett par styltiga repliker här och där, men för att vara svensk film slipper vi det mesta av det teatrala snacket) med ett intressant manus baserad på en mycket bra bok. Å andra sidan är specialeffekterna sjukt usla och rycker upp en ur den härliga inlevelse filmen fångat en i vilket resulterar i gapskratt där det inte borde vara några samt en känsla av att man tittar på en film istället för att bara glömma bort mediet och njuta av det man ser (ni vet, drömma bort sig och glömma omvärlden vilket den här filmen helt klart hade potential att få en att göra). Nu är specialeffekterna i en vampyrrulle hyfsat viktiga och tar rätt stor plats. Därför blir känslan av pannkaka större när specialeffekterna havererar. Seriöst, man kan inte låta en "människa" ramla ner från ett fönster när alla som tittar ser att det är en docka. Samma sak med att stoppa en "människa" i en isvak när allt man ser är en docka. Kom igen specialeffektsfolket! En fripping docka! WTF!?!?!??! Att regissör Alfredsson dessutom medvetet lämnat en uppenbar feltagning som sänker istället för höjer stämningen i filmen är och förblir en gåta. Alla femmor som haglat över filmen är helt oförtjänta, så bra är den inte. Men det snygga fotot, de karga men ändå vackra förortsmiljöerna och handlingen (som följer boken ganska troget med några få undantag) överväger pajaskonsterna från specialeffekterna. En bra film som kunnat bli så mycket, mycket bättre.

Vrångmannen var inte speciellt vrång.

/Surskägget