@@@@
Snacka om usel stämning i den här tragiska familjen hahaha! Skräckfilmer slutar aldrig att fascinera mig. Jag undrar ofta
varför. Så mycket tid som ödslas på så mycket SKIT för att hitta den där överraskande/välgjorda/otäcka
nålen i höstacken. Hereditary ÄR den där nålen. När jag kom ut från biografen så kände jag mig bara tom och irriterad (mer om det lite längre ner) så jag hade svårt att landa i vad jag hade sett. Det är mycket välspelat här (Toni Collette anyone?!). Snyggt och obehagligt. Även om
det finns en del klichéer (speciellt mot slutet) så känns Hereditary som
något man inte har sett förr och det finns överraskningar längs hela vägen. Den vinner verkligen på att man vet så lite som
möjligt om handlingen i förhand. Den schyssta trailern tycker jag t.o.m avslöjar
för mycket. Men här kommer några nyckelord: Familj. Missanpassning. Sorg. Manipulation. Vrede. Arv. Ondska.
Såklaaart så var det ju lite bök och stök i biosalongen den där sommareftermiddagen.
Det blev svårt att hitta stämningsfeelingen man vill ha när
man ser en schysst rysare. Suck. Inte ens en skitvarm sommareftermiddag kan man alltså gå på
bio och mysrysa liksom... Snacka om RIKTIG skräck!
/Vrångmannen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar