tisdag 6 maj 2008

The Directors: Uwe Boll (är han sämst?)

Genom alla tider så har det funnits regissörer av alla de slag. Dåliga som blivit bättre, mästare som blivit dåliga, långa, korta, tjocka, glada ja ni hajar. Nuförtiden så är maskineriet mer oljat och riktigt dåliga filmer existerar inte på samma sätt längre vilket är lite tråkigt. Nuförtiden är de flesta av de filmer som produceras mediokra som sämst och den gamla sköna kalkonstämpeln får sättas på allt färre i bröten. Vart är charmen? Det finns dock hopp men tyvärr så är det ett förbannat hopp. Uwe Boll. Modern kalkon är väl att ta i eftersom denne regissörs rullar ser (knappt) ok ut vid första anblicken, och har hyfsade budgets, men det kanske mer har att göra med scenograf, fotograf etc. Inte Uwe. En regissör så hatad av publiken att en petition har nyligen gjorts på nätet med till dags datum över 220 000 underskrifter att Uwe ska sluta göra film (när siffran når 1 000 000 har Uwe lovat att göra det!). Uwe Boll verkar vara en glad och positiv man som har fått äran att göra en hel rad med långfilmer vilket är en effort i sig. Filmerna baseras ofta på dataspel och verkar dra in tillräckligt med pengar för att Uwe ska få fortsätta. De flesta filmerna hamnar på Internet Movie Database 100 sämsta-filmer-lista direkt. Det är nästan så att man per automatik skall hata Uwe redan innan nästa projekt är klart. Lite orättvist kan tyckas men har ni sett någon av hans filmer så blir ni också arga per automatik. Har ni betalat biobiljett för den så finns det risk att ni skadar någon redan samma kväll.

Låt oss kolla ett axplock av vad denne märklige tyske filmare har presterat.

Sanctimony (2000)
En helt bedrövlig seriemördarfilm lite i American Psycho anda med "stjärnskottet" Casper Van Dien". Hemsk men ändå en av Uwes bättre. Actionscenerna är så fruktansvärt arrangerade och klippta att jag än idag vill sticka fingret i örat och klia baksidan av ögat inifrån.

House of the dead (2003)
Baserat på det sjukt roliga pangpang arkadspelen där man ska skjuta zombies och andra onda varelser. När man sett halva filmen (vilket jag gjort) vill man skjuta Uwe.

Alone in the dark (2005)
Baserat på ett sjukt populärt dataspel. Christian Slater är någon som försöker lösa fallet med monster (då menar jag inte hans on screen flamma Tara "ge mig en cigg till och vart är knarket käften jag var med i American Pie ingen ska tala om för mig" Reid). Jag lovar, jag har försökt. Det GÅR INTE att se klart filmen. Det går inte. Jag skrattgråter när jag skriver det här. Det gååååår inte!

Blood Rayne (2007)
Kristanna Loken (Terminator 3) är sexig i nästan allt. Jag kunde ändå inte se klart den här vampyractionfilmen som också är baserad på dataspel. HAHAAHAHHAAHAHAA det går inte!

Nu när jag tänker på det så har jag bara sett EN HEL Uwe Boll film i mitt liv. Kanske orättvist av mig att sitta här och döma men min poäng är egentligen att Uwe behövs. Tänk om han är den där regissören som alla hatade och skrattade åt och så flera år senare när han gått världens dyraste filmskola (ja, han har regisserat över ett dussin filmer = VÄRLDENS DYRASTE FILMSKOLA!) så gör han plötsligt ett litet mästerverk. Jag gillar Uwe för att han kämpar på och för att han gör världen lite "gladare" med sina pajiga rullar. Mer sånt.
Men han är ändå sämst.

/Vrångmannen

2 kommentarer:

Henrik sa...

Jag har sett halva House Of The Dead (skunk!! skunk säger jag!!!) och hela Bloodrayne som jag faktiskt tyckte var okej på ett pajigt sätt. Michael Madsen är svullen till Michelin-storlekar och Kristanna Loken visar bapparna. Det räcker för mig.

vrångmannen sa...

Loken..bapparna..aaaaaah..ska nog ge den en chans till. Nu har ju Uwe gett sig på Postal och Far Cry (den sistnämnda ett av mina favoritspel). Om han fuckar upp Far Cry (vilket han kommer att göra) så tar jag en sista resa till Tyskland. Jag kommer aldrig tillbaka men det gör inte Uwe heller.