Nä nu får det vara nog. Nu har det varit en jäkla många ettor och tvåor de senaste dagarna. Man skulle nästan kunna tro att vi inte älskar Spencer och Hill vilket vi gör - trots alla deras många knäppusla filmer hahaha. Och skälet till att man älskar dem är filmer som den här, filmer där allt faller på plats trots att det är lika korkat, fult och hafsigt utfört som alla deras andra filmer egentligen men där charmen på nåt sätt lyser igenom och lyfter upp en dammig gammal b-film till högre höjder. Hahaha jag börjar bli riktigt poetisk här, kanske för att det är julafton imorgon och kanske för att jag tappat alla mina glaskulor efter TJUGOTRE DAGAR MED DET HÄR ITALIENSKA SKRÄPET!!! Hahaha, nej då, jag skojar, jag skojar. Älskar er Trinitygrabbar. Ni vet ju. Här får vi inte bara Spencer och Hill vi får Spencer, Hill, Spencer och Hill. Ja! Det stämmer, de spelar dubbelgångare och vi får inte bara ett radarpar utan två i samma film! HAHAHAHA! Ena radarparet är två miljardärer som behöver gömma sig ett par dagar då nån vill mörda dem. Istället slänger man in dubbelgångarna som dels ska undvika att bli mördare och dels avslöja skurkarna. Det är galna slagsmål (givetvis utan blod) mest hela tiden och när det inte är det så skojar man ständigt med att skicka in rikemansgrabbarna i samma rum där de slafsiga dubbelgångarna nyss varit så att betjänterna fattar noll HAHAHAHAHA! Skicka hit en nubbejävel nu innan jag örfilar upp nån!
/Surskägget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar