@@@@
Jag har aldrig haft en relation till Tony ”Iron Man” Stark som grabb. Det som lästes var Spindelmannen, Läderlappen, Stålmannen, X-Men, Fantastiska Fyran, Daredevil och Hulken. Iron Man dök upp ibland som en birollsfigur här och där, men tyckte aldrig att hans plåtnissedräkt var speciellt imponerande. Visst han kunde flyga och sköt energistrålar men vadå, det var en snubbe i en robotdräkt. Han kändes inte som en riktig superhjälte. Så när det annonserades att filmen var på gång var jag smått skeptisk. Sen fick jag höra att Robert Downey Jr spelade huvudrollen och att Jon Favreau regisserade. Då blev jag lite nyfiken igen. Och visst fan är det en fantastisk superhjälterulle. Downey Jr är lysande (som vanligt) och skänker karaktären hjärta, hjärna och karisma. Plötsligt blev Iron Man en spännande hjälte som man vill veta mer om (vilket vi lär få göra eftersom att det är planerat som en trilogi). Jag har ingen aning om hur nära serien filmen håller sig, men gissar efter att ha tittat på extramaterialet att det är så nära som det bara går. En fartfylld actionrulle som bjussar mest hela tiden. Vrångmannen tyckte typ likadant.
/Surskägget
onsdag 29 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
och såhär kommenterade du min Iron Man recension när det begav sig:
Iron Man är en tönt i plåtkostym som aldrig varit tuff hur mycket pangpang han än presterar från sin dräkt. Nä tacka vet jag riktiga Marvelhjältar som Spider-Man, Wolverine och Batman (hehehe hoppas alla DC-nördar satte i halsen nu när jag kallade Batman för Marvelhjälte). Ska se filmen såklart, men ändå, Iron Man = tönt.
HRMMMPH!!
Och OM han bara HÅLLT sig till den kommentaren så hade han räddat en del... Iron Man, va inge bra, skithål de är vad ni har... Stark 2:a
Våga rata skit, även om de e dyrt...
Skicka en kommentar