Headshot

@@@
Hahahaha här satsar vi på lite skönt ultravåld i stil med The Raidfilmerna (liknelsen ligger också nära till hands då det är samma skådis, Iko Uwais, som har huvudrollen i bägge Raidfilmerna och även denna). Vi rör oss i den undre världen i Indonesien där Iko sköljs upp på en strand i en liten by med en skottskada i huvudet. Han överlever och börjar sakta men säkert komma tillbaka till livet tack vare en duktig doktor som tar hand om honom. Iko minns dock inte varför han blivit skjuten och har överlag väldigt lite minnen från tiden innan uppvaknandet i sjukhussängen. Snart nog står det dock klart att en mäktig maffiaboss är ute efter honom och när maffiaklanen kidnappar doktorn lackar Iko ut och ger sig ut på bärsärkarturné hahahaha. Fighterna är skönt överdrivet galna, blodet sprutar i mängder mest hela tiden och som alltid när det kommer till de här "nya" vågen av karaterullar från Indonesien och Thailand så ser det ut att göra ont konstant för att liv är billigt och man kan offra en stuntman eller fem. The Raidfilmerna är lite mer actionstinna och har ballare scener överlag men det här är helt klart en bra underhållande actionstänkare.
/Surskägget

Julkalendern 22 dec - The Raid: Retaliation

@@@@@
Japp. Såhär ska en slipsten dras! Vrångmannen tokhyllade ettan medan jag var lite mer kallsinnig. Så tvåan var jag rätt neutral inför trots Vrångmannens lovord. Men det är bara att vika ner sig. Tvåan är allt som ettan saknade. Det är fortfarande bland det galnaste du kan se på film med fightscener som är så inihelvete jävla ascoola så man svettas bara av att titta på dem. För långa tagningar med för många slag- och sparkkombinationer som måste ha tagit månader att öva in för att kunna genomföra dem i det vansinniga tempot som skådisarna håller. Räknar också med att sjukhusräkningen på den här filmen måste varit skyhög då stuntmännen lär ha skadat sig friskt. Okej tänker ni som sett ettan. Allt det här hade ettan också i mängder. Vad gör uppföljaren så mycket bättre? Storyn! Ettan hade en väldigt enkel story (snut fastnar i höghus med skurkar och måste slå sig ut) medan tvåan bjuder på en tvättäkta maffiastory i samma stil som Scarface, Maffiabröder eller The Departed. Det är mycket som står på spel för karaktärerna och alla kämpar för att pressa sig uppåt i hierarkin även om det måste ske på bekostnad av alla andra runtomkring en. Och på tal om The Departed så är ju den baserad på Infernal Affairs som hade bitar av detta i sig men inte nådde hela vägen fram (tycker den är en stabil @@@). The Raid: Retaliation har helt enkelt allt det som Infernal Affairs saknar (och som även The Departed lyckas fånga så bra). Den stora skillnaden är dock att The Raid: Retaliation bjussar på något av de galnaste i actionväg som vi sett på film på bra jävla länge. Och ingen jävla CGI-skit heller, här är det stuntmän som slängs in i situationer utan fördelen av en green screen bakom sig. Det finns vissa actionfilmer som sätter en standard och höjer ribban för alla actionfilmer som kommer efter att mäta sig emot. The Raid: Retaliation är en sådan film. Ska du göra en actionrulle efter den här gäller det att du vågar ta det hela ett snäpp till eller så kommer du aldrig vara ballare.
/Surskägget

The Raid 2: Berandal

@@@@@
Dra åt helvete! Tvåan tar vid där ettan slutade. Vår hjälte Rama (Iko Uwais) blir tvungen att infiltrera både fängelse och maffia för att hämnas sin brors död och skydda sin familj. Vi får mer av allt. ALLT! Balla miljöer. Sjuk spänning. Snyggaste fotot. Fängelsefighter (dra åt helvete!). Ondaste skurkarna. Sjukaste biljakten ever och mayhem a'la bananas. Dra åt hel...hahaha! Framröstad av alla i hela världen till årets actionfilm. Jag går ett halvt steg längre och säger att The Raid 2 förmodligen är den bästa som gjorts i färg. Walesaren Gareth Evans har stenkoll på varenda kameravinkel, varenda fight, varenda detalj. Det gööööörs ju inte sånt här längre. Du tittar på den och sen tittar du på den igen. Over and over again! Sjuk klassiker redan nu. Sjuk.
/Vrångmannen