@@@Clive Owen lever sitt förortsliv med sedvanlig uttråkhet. Varje morgon in till jobbet, varje kväll hem till ett äktenskap som sedan länge kraschat men där man håller ihop på grund av barn (som dessutom lider av den värsta typen av diabetes och kräver mycket omsorg, hänsyn och extra jobb). Han träffar Jennifer Aniston på pendeln som sitter lite i samma sits. De träffas mer och mer och till slut hamnar de på ett hotellrum. Problemet är att det stormar in en galen fransk gangster (Vincent Cassel) som rånar Owen och våldtar Aniston. Dessvärre är detta bara början på oredan och Owen sugs djupare och djupare ner i ett träsk av hot, utpressning och mord. Regissör är Mikael Håfström som gör ett riktigt bra jobb men en förhållandevis enkel och traditionell story. Han satsar på att ge karaktärerna gott om utrymme vilket ger Clive Owen chans till att verkligen växa sin karaktär och få publiken att känna med honom. Nu är jag en stor sucker för Clive, tycker han är en skön snubbe och gillar alltid den typ av trovärdighet han för med sig och därför åker betyget upp ett extra snäpp. Men utan stjärnor som får en att känna så, vad vore film då?
/Surskägget
PS. Ni kan läsa svaret på min retoriska fråga i min recension av Withnail & I hahahahahahaha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar