@@@@Nej jag skäms inte att ge den en fyra! Winona Ryder är sötast och bäst och därmed basta! Detta är ännu en i raden av många inspelningar av en mycket populär bok med samma namn (en annan riktigt bra version är den från 1933 med Katharine Hepburn i huvudrollen) och det är lätt att förstå varför den filmatiserats gång på gång. Det är en tidlös berättelse om syskonskap, kärlek, uppväxt och familj. Och jul förstås. Även om inte hela filmen utspelas kring julen får vi många fina scener från julfirandet hos familjen March som det hela handlar om. Vi får träffa fyra systrar March spelade av Ryder, Samantha Mathis, Claire Danes och Trini Alvarado (även Kirsten Dunst spelar en av systrarna som mindre). Det är mitt under inbördeskriget i USA och pappan är ute och på slagfältet. Mamma Susan Sarandon får ta hand om ruljangsen hemma samtidigt som döttrarna blir kära i Christian Bale och Eric Stoltz, åtminstone tills Gabriel Byrne dyker upp och snor Ryders hjärta. Fullt med duktiga skådisar med andra ord och för alla som gillar sina kostymfilmer är detta förstås rena rama....wait for it...julafton!
/Surskägget
@@+
Nö nö nö nöööö! Tjejerna är glada. Nö nö nö nöööö! Nu hände det något tragiskt. Nö nö nö nöööö! Dom håller ihop i vått och torrt. Nö nö nö nöööö! Skruva på stråkarna så tårarna rinner och pengarna flödar..
Hehehe ok jag ska vara hyggligt snäll. Den här snyftaren är klockrent riktad åt en kvinnlig publik om man ska vara Hollywoodpengsynisk och de som förmodligen älskade den gamla romanklassikern. Så vitt jag förstår det så har Little Women filmats flertalet gånger genom åren (bl.a med Katherine Hepburn 1933) och även satts upp som pjäser och dyligt. Nö nö nö nöööö! Jänkarnas alldeles egna Barnen från Frostmofjället (fast mer påkostad och med stora stjärnor). Inget för den här vrånga gamla gubbjäveln men den är väl knappt ok, typ.
/Vrångmannen
5 kommentarer:
Åh nej
Little Women @@@@
Withnail and I @
Ja trojabli galenasså...
Minns bara att jag tyckte den var väldig trist ...
NÖ NÖ NÖ NÖÖÖ!!!
Men fan, hörni, ni måste se versionen från 1949 istället! Den här, alltså, den är riktigt fin och även om jag nu inte sett 90-talsvarianten kan jag ändå påstå att storyn funkar fan så mycket bättre i en "40-tals (eller ännu tidigare versioner förstås) fast 1800-talssetting" än den möjligen skulle kunna göra i moderna tider. Jag kan inte ens föreställa mig våpet Ryder som en trovärdig, stursk tomboy som Jo. Nej, skräddarn säger nej, bestämt nej.
(Word verification: parobol - är det smygreklam för turkiska kanaler helt plötsligt?)
Den har jag inte sett däremot den från 1933 med Katherine Hepburn http://www.imdb.com/title/tt0024264/ och den är också mycket bra.
Skicka en kommentar