House (1986)

@@@@

Otroligt bra haunted house-skräck-komedi från 80-talet. Bortglömd av många men när den kom så blev den en hygglig hit på bio i USA. Den här Vrångmannen såg den om och om igen på en sliten VHS-kopia i pojkrummet. Skräckförfattaren Roger (William Katt, mest känd från tv-serien Titta han flyger) flyttar in i ett hus som han har ärvt av sin faster. Han har för avsikt att skriva sina memoarer från vietnamkriget och på så sätt bli av med sina mentala demoner. Självklart finns det ordentligt med demoner av den andra sorten i huset och spelet kan börja. Har inte sett om House sedan VHS-tidens glada dagar alltså, och lutar mig därför på den bärande väggen av de fina barndomsminnen som jag har av filmen. Rolig, läskig, galen och samtidigt byggd på en lite mörk grund, gör filmen till en vinnare från den gamla goda tiden. Det kom två uppföljare som jag knappt minns. Har för mig att tvåan var rätt bra, men mest komedi, och att trean var skitdålig. Självklart har mitt tonårsjag aldrig fel, så när jag ser om filmen så kommer den säkert få full pott i betyg...

/Vrångmannen

UPPDATERING: Efter att ha skrivit recensionen så blev jag såklart sugen att se om filmen (efter ca 25 år) och gjorde det:

@@
Det finns många anledningar till att vara glad att man är vuxen. Det här är inte en av dem. Efter att nyss ha sett om House så är den självfallet inget vidare. Smårolig och börjar bra är det bästa jag kan säga om filmen. Sjukt konstig fars med lika konstig musik av Harry Manfredini (Fredagen den 13:e). Hoppeffekterna (för det ska ju vara skräck också...) signaleras en kvart i förväg och alla scener känns för korta och framstressade. Betygsettan är nära men jag kan inte för mitt liv sätta den då det finns så många fina minnen från de där vhs-tiderna. Ibland är det tortyr att se om de filmer man älskade back in the day.
/Vrångmannen