@@@@@
Dra åt helvete med en rostig spik vad satan i gatans sjuhelvete jäkla bra det här var. Peppen inför den här har varit total och Jebus vad den levererar. Släng in alla hjältarna vi redan lärt oss att älska i sisådär 18 filmer innan den här och vi har den galnaste, mest stjärnspäckade serietidningsactionextravaganzan vi nånsin sett på en bioduk. Det här är lätt den bästa Marvelfilmen hittills och det är inte illa med tanke på konkurrensen. Marvel har ju överlag spottat ur sig 18 väldigt starka filmer innan den här med några få undantag (Guardians of the Galaxy är jag inget jättefan av, speciellt inte tvåan och Black Panther var ju sådär alltså). Det börjar med en rejäl smäll direkt och sedan tar det bara full fart framåt. Det är helt magiskt hur man lyckats smälla in så mycket actionsekvenser och fortfarande kunna berätta en historia. Dessutom har man lyckats skapa en klockren skurk i Thanos (Josh Brolin) som faktiskt på ett sätt har helt rätt i sin galenskap. Man skulle faktiskt kunna argumentera för att man borde göra exakt så som han vill med hela universum för att det då skulle bli betydligt bättre för jorden, miljön och den hälft av befolkningen som överlever. Samtidigt är det förstås en helt koko-bananas-plan så det är inget någon normal person skulle överväga. Balansen där är snygg. Filmen överlag är snygg, specialeffekterna är så bra så att allt måste vara på riktigt och inget kan vara inspelat framför en grön skärm hahaha. Funkar det då att ha ALLA hjältar i en och samma film? Absolut! Att rabbla rollistan skulle ta hela dagen så det skiter vi i, och ni vet ju ändå vilka som är med. Är det nåt jag saknar så är det att jag gärna skulle velat ha lite mer Captain America och Black Widow, de får kanske lite för lite tid på duken. Men Spindelmannen kliver in och levererar med busig entusiasm och då är jag fem bast igen med en Spiddetidning i mina händer och lever mig in i den underbara karaktär Spidde är. Eftersom att jag inte vill dra till med spoilers finns egentligen inte så mycket mer att säga än att det här lever upp till hypen utan problem och jag har redan köpt biljett för titt nummer två.
/Surskägget
fredag 27 april 2018
måndag 23 april 2018
SUMMER BOX OFFICE 2018 - Kuntza at the Movies
Sommarens kanske finaste och mest intressanta tradition är
Kuntzas träffsäkra prognos över sommarfilmernas entré. Vad blir hits? Vad blir
flops? Vad är bra? Vad är blä? Alla svar kommer här:
Avengers: Infinity War
Ja det kommer kännas som ett Infinity War på Boxoffice när
Marvel-maskinen nu inte går att stoppa. Superhero-genren är starkare än nånsin
och här kommer Marvel krossa allt motstånd. Bröderna Russo fixade kakan på den
lysande Cap America II och kommer briljera här. Alla förväntar sig stordåd och
är säkra pengar - men är det bara jag som tycker trailers hitintills varit bara
jaha?
Jättehit!
Deadpool 2
1:an var en busig
klackspark som sprängde upp dörren för R-rated superhjältsfilmer och alla fans
väntar på 2:an. Vi anar risk för lite hybris då trailern drar in väldigt många
fler karaktärer vilket ställt till problem för andra rullar som Spiderman III,
X-men III m fl men känns som det här ändå blir bra.
Regissör Leitch är en
gamble men då han redan signat upp sig på Fast & Furious spinoffen så känns
det som studion litar på honom.
Stor hit
Solo: A Star Wars Story
En helt onödig film
som tyvärr känns helt fel. Disney vill såklart dra in mer pengar men inga Star
Wars-fans har efterfrågat det här. Mycket strul kring inspelningen men visst,
trailern är OK. Lite dålig bismak redan nu men såklart drar den in pengarna.
Stor hit – men ändå
minst av alla nya Star Wars-filmerna
Ocean's 8
Heistgenren känns
färdig för lång tid framåt. Lite tur med timingen att kvinnliga hjältar nu är
mer populära på filmduken. Annars känns det här helt ointressant och varken
Sandra Bullock, Cate Blanchett eller någon av de andra skådisarna säljer några
biljetter, så…
Flopp!
Action point
Kul idé och kul
trailer. Borde funka men känns som Knoxville kommer slarva bort potentialen
till bara ett jaha.
Flopp
Superhjältarna 2
1:an är en klassiker
och det här känns kul på pappret. MEN Pixar har haft stora problem med sina
icke-Toy Story sequels där Monsters University, Finding Dory och Cars 2
varit riktigt dåliga. Nu är det upp till bevis – vi vill verkligen att det här
ska vara så hjärtligt bra som första filmen.
Stor hit
Tag
Kul idé och kul
trailer. Borde funka
Medium hit
Jurassic World:
Fallen Kingdom
En franschise som blandar
högt och lågt. 1:an är en klassiker, 2:an genomusel, 3:an funkar med popcorn
och 4:an var väl…eh, är det någon som minns något från den?
Även om inte trailern
är något särskilt så kommer det här fungera i biokassan. Det finns inget kvar
att berätta här så man krystar nu ur sig att dinosaurier ska hamna på
fastlandet och smyga runt i hus. Pluspoäng för att Goldblum är tillbaka. Jag
ser det här men tror inte jag kommer minnas det i oktober.
Stor hit
Sicario 2: Soldado
Många hyllar 1:an som
ett mästerverk och njae det var det ju inte men likväl en stabil seriös
thriller. Kan säkert funka med uppföljare. Regissören har bara gjort tv
tidigare så kanske lite nja här.
Mindre hit
Ant-Man and the Wasp
1:an var en busig
bagatell som ändå lyckades sätta Marvels fånigaste hjälte på kartan. Det här
funkar säkert igen.
Stor hit
The First Purge
En franschise som bara
rullar på, nu som prequel. Inget jag bryr mig om men spelar garanterat in sina
billiga pengar.
Trailern är sådär och
vet inte om någon bryr sig egentligen.
Medium hit. Men nu får
det räcka med fler Purges!
Skyscraper
The Rock löser fallet
i en skyskrapa i en story som känns som härlig ripoff på Die Hard, Towering
Inferno och nästan alla action/katastrofrullar som gjorts – och allt sånt
älskar jag vilket gör att vi hoppas på en skön guilty pleasure. Såklart en unge
också har astma…aaah klyschorna vi älskar…
Regissören har bara
gjort komedier men är klar för Cannonball remaken och den kan bli kul.
Stor hit
The Nun
Conjuring-franshisen
lever gott och det här kommer locka fansen. Efter en del skakiga rullar så vet
de nu hur mallen ska se ut. Det här är lugn hit. Och en av årets snyggaste
posters. Hit!
Mamma Mia! Here We Go Again
Väldigt krystad och onödig
sequel. Men 1:an var en megahit och det här ska vara är enkla pengar.
Det kommer funka igen,
mest för att publiken är nyfiken och trogen. Men ingen tror väl att filmen ska
vara bra på något sätt.
Hit!
The Equalizer 2
En uppföljare som väl
ingen efterfrågat. Men bra trailer så visst kan det här funka.
Vi ses på Netflix i
november.
Mindre hit
Mission: Impossible
- Fallout
The Cruiser har ett
skakigt CV där varannan film är flipp/flopp. De här filmerna är egentligen bara
OK och väldigt lättglömda men visst kan vi se det igen. Nu ska de bara hitta
någon ny höjd att klättra uppför och Cruise ska springa ikapp/ifrån något igen
så är allt klart.
Medium hit – svår
prognos då förra filmen var jättehit men jag tror inte det flyger lika högt i
år
The Meg
The Stat är en av
historiens tråkigaste actionstjärnor. För att nu bli lite folklig så satsar han
på en bredare äventyrsactionrulle från Jon Turteltaub, Hollywoods
standardregissör nr 1.
De verkar ha glimten i
ögat av den fåniga storyn och trailern är OK. Men känns som The Rock har kastat
det här manuset i papperskorgen för länge sen. PG13 tyder på att det här inte
kommer vara någon höjdare.
Hit!
Summering:
Största hit: Avengers
Bästa film:
Superhjältarna 2 (snälla låt det vara så)
Största flopp: Oceans
8
onsdag 11 april 2018
Dunkirk
@@@
Vrångmannen gick ner i både brygga och spagat och tokhyllade hela vägen in i kaklet och bortom (som han alltid gör när Christopher Nolan är i farten). Jag är inte lika lättflörtad och vill bli bjuden både på middag och tre flaskor vin innan jag släpper till. Nolan är en av de mest spännande regissörerna vi har idag utan snack. Och det här är absolut riktigt bra. Stundtals är det magiskt och mästerverksnivå. Men långt ifrån hela tiden. Eftersom att det är en krigsfilm blir det också naturligt att man jämför med Spielbergs mästerverk Saving Private Ryan, Stones mästerverk Plutonen, Coppolas mästerverk Apocalypse Now och Gibsons nära-nog-mästerverk Hacksaw Ridge. Dunkirk når inte upp till någon av dessa filmer. Det är ett onödigt hoppande i tid, vi får inte lära känna karaktärerna tillräckligt mycket och för att vara såpass mycket pang-pang och action är det ovanligt långdraget och segt på sina håll. Kanske hade jag för stora förväntningar som inte gick att uppfylla, men nog tycker jag att Nolan borde lyckats skapa något betydligt bättre än det här. Inte dåligt som sagt, men inte det mästerverk man hyllar den för heller. Kul dock att detta är andra filmen Tom Hardy gör med Nolan där han sitter med en mask för hela nyllet filmen igenom.
/Surskägget
Vrångmannen gick ner i både brygga och spagat och tokhyllade hela vägen in i kaklet och bortom (som han alltid gör när Christopher Nolan är i farten). Jag är inte lika lättflörtad och vill bli bjuden både på middag och tre flaskor vin innan jag släpper till. Nolan är en av de mest spännande regissörerna vi har idag utan snack. Och det här är absolut riktigt bra. Stundtals är det magiskt och mästerverksnivå. Men långt ifrån hela tiden. Eftersom att det är en krigsfilm blir det också naturligt att man jämför med Spielbergs mästerverk Saving Private Ryan, Stones mästerverk Plutonen, Coppolas mästerverk Apocalypse Now och Gibsons nära-nog-mästerverk Hacksaw Ridge. Dunkirk når inte upp till någon av dessa filmer. Det är ett onödigt hoppande i tid, vi får inte lära känna karaktärerna tillräckligt mycket och för att vara såpass mycket pang-pang och action är det ovanligt långdraget och segt på sina håll. Kanske hade jag för stora förväntningar som inte gick att uppfylla, men nog tycker jag att Nolan borde lyckats skapa något betydligt bättre än det här. Inte dåligt som sagt, men inte det mästerverk man hyllar den för heller. Kul dock att detta är andra filmen Tom Hardy gör med Nolan där han sitter med en mask för hela nyllet filmen igenom.
/Surskägget
Etiketter:
andra världskriget,
christopher nolan,
cillian murphy,
kenneth branagh,
krig,
tom hardy
tisdag 10 april 2018
Brawl in Cellblock 99
@@@@
Hahahaha dra åt helvete vilken slakt. Vince Vaughn började sin karriär som en seriös dramaskådis innan han valde ett annat spår i livet och blev megastjärna som komiker. Med sin lite trötta blick och ordsvada som inte är av denna världen funkade han klockrent som (anti)-hjälte i filmer som Old School, Wedding Crashers, Unfinished Business, The Internship och The Watch. Men nu verkar det som att gamle Vaughn vill bli tagen på allvar igen. Nyligen hade han en biroll i krigsdramat Hacksaw Ridge och nu kliver han in i rollen som Barney, en gammal boxare som bara vill leva sitt enkla liv och ta hand om sin fru (Jennifer Carpenter) och deras snart födda bebis. Meeeeeen livet vill inte som Barney vill och det slutar illa. Riktigt illa. Bakom-galler-illa. Och sen blir det riktigt pissilla. Vaughn är perfekt i rollen och säljer in karaktären klockrent med små, små nästintill omärkliga ansiktsgester och tonlägen. Manus och regi står S. Craig Zahler för och det är tydligt att snubben studerat sin Tarantino stenhårt. Det är en karaktärsdriven och långsam film som då och då exploderar i osannolikt våld på gränsen mellan det överdrivet komiska och äckligt realistiska. Zahler är för mig helt okänd men har tidigare regisserat och skrivit Bone Tomahawk som verkar vara gjord i samma anda av långsamt och splatter (Vrångmannen recenserar här). Brawl in Cellblock 99 kommer inte att vara för alla och den stryker ingen medhårs. Fan vad jag älskar sånt.
/Surskägget
Hahahaha dra åt helvete vilken slakt. Vince Vaughn började sin karriär som en seriös dramaskådis innan han valde ett annat spår i livet och blev megastjärna som komiker. Med sin lite trötta blick och ordsvada som inte är av denna världen funkade han klockrent som (anti)-hjälte i filmer som Old School, Wedding Crashers, Unfinished Business, The Internship och The Watch. Men nu verkar det som att gamle Vaughn vill bli tagen på allvar igen. Nyligen hade han en biroll i krigsdramat Hacksaw Ridge och nu kliver han in i rollen som Barney, en gammal boxare som bara vill leva sitt enkla liv och ta hand om sin fru (Jennifer Carpenter) och deras snart födda bebis. Meeeeeen livet vill inte som Barney vill och det slutar illa. Riktigt illa. Bakom-galler-illa. Och sen blir det riktigt pissilla. Vaughn är perfekt i rollen och säljer in karaktären klockrent med små, små nästintill omärkliga ansiktsgester och tonlägen. Manus och regi står S. Craig Zahler för och det är tydligt att snubben studerat sin Tarantino stenhårt. Det är en karaktärsdriven och långsam film som då och då exploderar i osannolikt våld på gränsen mellan det överdrivet komiska och äckligt realistiska. Zahler är för mig helt okänd men har tidigare regisserat och skrivit Bone Tomahawk som verkar vara gjord i samma anda av långsamt och splatter (Vrångmannen recenserar här). Brawl in Cellblock 99 kommer inte att vara för alla och den stryker ingen medhårs. Fan vad jag älskar sånt.
/Surskägget
Etiketter:
action,
drama,
jennifer carpenter,
S. Craig Zahler,
vince vaughn,
våld
måndag 9 april 2018
Cloverfield 1-3
10 Cloverfield Lane
@@@@
Michelle (Mary Elizabeth Winstead) packar sin bil och drar från stan. Trött på sin pojkvän och trött på sitt liv är det dags för byte. Men hon råkar ut för en trafikolycka och tuppar av. När hon piggnar på är hon inlåst i en bunker med Howard (John Goodman) och Emmett (John Gallagher Jr). Howard hävdar att kriget brutit ut, att luften inte går att andas uppe på ytan och att kärnvapen duggar tätt från alla håll och kanter. Men det är något med Howard som inte känns helt rätt. Så Michelle slits mellan att tro att hon faktiskt är kidnappad av två dårar och att tro på Howard. Detta bygger upp en tät stämning som underhålls fint av samtliga tre skådisar. Goodman har nog inte varit såhär bra sedan The Big Lebowski och Winstead som vi sett i Scott Pilgrim vs The World, Die Hard 4.0 och A Good Day To Die Hard gör lätt sitt livs roll här. Med små medel håller man uppe spänningen konstant och när eftertexterna rullar är man lika svettig som Winsteads karaktär. Mycket bra film som rekommenderas varmt.
/Surskägget
The Cloverfield Paradox
@
Zzzzzzzzz. Vad fan är det som händer? En trist och förutsägbar sci-fi rulle som följer det klassiska mönstret att om man har ett gäng personer i en rymdstation uppe i rymden så kommer allt gå ut helvete. Så ja, allt som kan lossna och/eller explodera gör det. Men vi bryr oss inte för vi har redan sett det bättre utfört i mängder med filmer tidigare. Inget nytt under eller över solen.
/Surskägget
Etiketter:
Cloverfield,
etta,
john goodman,
lizzy caplan,
mary elizabeth winstead,
sci-fi,
skräck
söndag 8 april 2018
Annihilation
@@
Manusförfattaren och regissören Alex Garland har gjort en hel del riktigt bra rullar. Med manus till 28 Dagar Senare, Sunshine och Dredd fick han så chans att även kliva in i registolen med Ex-Machina vilket han gjorde med bravur. Tyvärr är hans andra försök med både manus och regi inte helt lyckat. Mest för att vi har sett det förr. Från honom dessutom. Vi har en liten grupp forskare som ger sig ut på farligt uppdrag och en efter en blir de antingen dödade eller galna, eller både och. Garland nyttjar ofta ett lugnare tempo så att vi ska lära känna våra karaktärer ordentligt och ger oss tid att sjunka in i hans värld. Så även här. Skillnaden är att vi inte bryr oss om karaktärerna och att världen vi ska sjunka in i inte är speciellt intressant. Natalie Portman leder ensemblen, men känns ärligt lite malplacerad och obekväm i rollen. Tessa Thompson (från Thor Ragnarök, Creed och Dear White People), Jennifer Jason Leigh, Gina Rodriguez och vår egna Tuva Novotny bildar resten av truppen med Oscar Isaac i en liten men viktig biroll. Ingen sticker direkt ut vilket inte beror på skådisarna i sig som gör bra jobb, men mer på ointressant skrivna karaktärer. Manuset är överlag väldigt tomt på innehåll och i det stora hela är det här en film man absolut kan strunta i.
/Surskägget
Manusförfattaren och regissören Alex Garland har gjort en hel del riktigt bra rullar. Med manus till 28 Dagar Senare, Sunshine och Dredd fick han så chans att även kliva in i registolen med Ex-Machina vilket han gjorde med bravur. Tyvärr är hans andra försök med både manus och regi inte helt lyckat. Mest för att vi har sett det förr. Från honom dessutom. Vi har en liten grupp forskare som ger sig ut på farligt uppdrag och en efter en blir de antingen dödade eller galna, eller både och. Garland nyttjar ofta ett lugnare tempo så att vi ska lära känna våra karaktärer ordentligt och ger oss tid att sjunka in i hans värld. Så även här. Skillnaden är att vi inte bryr oss om karaktärerna och att världen vi ska sjunka in i inte är speciellt intressant. Natalie Portman leder ensemblen, men känns ärligt lite malplacerad och obekväm i rollen. Tessa Thompson (från Thor Ragnarök, Creed och Dear White People), Jennifer Jason Leigh, Gina Rodriguez och vår egna Tuva Novotny bildar resten av truppen med Oscar Isaac i en liten men viktig biroll. Ingen sticker direkt ut vilket inte beror på skådisarna i sig som gör bra jobb, men mer på ointressant skrivna karaktärer. Manuset är överlag väldigt tomt på innehåll och i det stora hela är det här en film man absolut kan strunta i.
/Surskägget
Etiketter:
alex garland,
jennifer jason leigh,
natalie portman,
oscar isaac,
sci-fi,
tessa thompson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)