Han kallades för Skräckmästaren, men en närmare titt på hans val av stories avslöjar tydligt att titeln Deckarmästaren hade varit mer passande. Visst är några av hans kändaste filmer (Psycho, Fåglarna) kanske närmare skräckgenren än nånting annat, men mer eller mindre allt annat han gjorde var spionthrillers/deckarthrillers gärna där en oskyldig man blev anklagad för ett brott han inte begått och som sedan ägnade resten av filmen att fly från både de riktiga skurkarna och polisen medan han gör allt för att rentvå sig själv och sätta dit buset. Vad är det då som gjorde Hitchcock så speciell? Dels hade han ett skarpt visuellt öga och lyckades många gånger hitta snygga/annorlunda/coola vinklar (tänk hur Norman Bates/Anthony Perkins lutar sig fram över kameran och närmast ser ut som en gam än människa i Psycho), dels experimenterade han mer än gärna (fick Repet att se ut som en enda tagning, var bland de första att använda sig av den nya ljudtekniken). Framförallt var det kanske att han var en rackare på att hitta drivet i en historia och sedan kräma ur det mesta ur sina skådisar (ibland gick han till närmast maniska överdrifter och nästan psykiskt krossade skådisar för att få den tagning han ville ha). Han har ju gjort mer filmer än som får plats på Internet så nedan presenterar vi ett kraftigt urval. Har också helt hoppat hans stumfilmsperiod mest för att vi tycker att hans storhetstid framförallt var på 40- och 50-talen.
Utrikeskorrespondenten (1940)
@@@
Journalist från USA blir skickad till Europa samtidigt som andra världskriget precis hotar att bryta ut. Han ska skriva om kriget är tanken men blir snart indragen i en spionhärva där han tillsammans med en liten grupp människor börjar jaga de onda spionerna för att förhindra dem att kidnappa nyckelpersoner som kan komma till användning under kriget. Inget speciellt men har en del sköna actionscener och tempot är högt hela vägen.
/Surskägget
Skuggan Av Ett Tvivel (1943)
@@@@
När morbror Charlie kommer hem till den lilla sömniga staden blir ingen gladare än hans syskonbarn Charlotte som tycker staden är trist och som mer än gärna lyssnar på Charlies många historier från hans resor runt om i stora USA. Men ju mer tiden går desto mer börjar Charlotte inse att morbror Charlie förmodligen är en mördare som gifter sig rikt och sen dödar sina fruar för att sedan börja om på nytt i en annan stad. Frågan är om han fattar att hon fattar. Och om han gör det, vad kommer han göra åt det? Hitchcock tar sin goda tid och bygger upp karaktärerna ordentligt från grunden och låter spänningen komma krypande sakta, sakta. Bra grejer.
/Surskägget
Notorious! (1946)
@@@@
Ingrid Bergman spelar tyska vars pappa dömts i USA för att ha varit nazistspion. Hon blir förkrossad vid denna nyhet och börjar kröka hårt. Cary Grant är CIA-agent som värvar henne att börja spionera på pappans gamla nazistvänner vilket hon först motvilligt sedan mer och mer fanatiskt börjar göra. Samtidigt som hon dras in i spionvärlden mer och mer blir hon och Grant förälskade i varandra. Scenerna mellan Grant och Bergman är det som gör filmen. Två underbart duktiga skådisar som både presterar på topp, det blir inte så mycket bättre då.
/Surskägget
Repet (1948)
@@@
Experimentfilm där Hitchcock försöker få hela filmen att se ut som en enda tagning (även Hitchcocks första i färg). Enklare i dagens digitala värld, men betydligt knepigare 1948 när en filmrulle var ca 20 minuter lång och sedan behövde bytas. Hitchcock löser det genom att zooma in på folks ryggar, pausa, byta rulle och sedan zooma ut och åka vidare i tagningen. Storyn är annars hyfsad enkel. Två studenter är inspirerade av übermenschidealet och har dödat en av sina medstudenter de anser ha varit svagare än de och därför inte värd att leva. För att visa sig själva hur coola de är har de liket i en låda samtidigt som de bjuder in till fest där bl a deras lärare James Stewart är inbjuden.
/Surskägget
Främlingar På Tåg (1951)
@@@
Två främlingar hamnar i en skruvad diskussion när de råkar dela kupé på ett tåg. En av dem hatar sin far, och den andra vill slippa ifrån sin fru. Tänk om de kunde mörda respektive person som en tjänst åt varandra? Ingen skulle misstänka dem, två kompletta främlingar utan några som helst band till varandra, att de precis mördat åt varandra. En perfekt plan. Kruxet är att den ene av dem avfärdar det som ett bisarrt skämt medan den andre genomför mordet. Plötsligt pressar han den andre att utföra sin del av avtalet samtidigt som polisen börjar snoka runt. Oskyldig man jagad av både skurk och polis tar sin sedvanliga början. Har sina stunder men ganska traditionell och alldaglig för att vara Hitchcock.
/Surskägget
Fönstret Åt Gården (1954)
@@@@
James Stewart har brutit benet och sitter i rullstol hemma utan möjlighet att ta sig därifrån. För att bryta monotonin och tristessen (det här var långt innan the Internets kidz!) skaffar han en kikare så han kan glo på grannarna (jävla pervo!). Snart börjar han misstänka att mannen i lägenheten tvärs över gården har mördat sin fru. Låt spänningen börja. Att man ens kan få ett sånt upplägg att vara så spännande hela tiden är väl ett visst bevis på Hitchcocks geni. Större delen av tiden är vi inne i lägenheten med Stewart och får bara se världen genom hans kikare. Men spänningen! Gud spänningen.
/Surskägget
@@@@
Hur kan man göra något så snyggt och svettigt spännande 1954. NITTONHUNDRAFEMTIOFYRA! Naturligtvis ska det vara Hitchcock till detta och det här var den första filmen jag såg av honom när jag var liten och höll på att kissa ner mig, teven, soffan och chipspåsen. Håller klockrent än idag. För spänningen! Gud spänningen.
/Vrångmannen
Vertigo (1958)
@@@@
Av många ansedd som Hitchcocks bästa. Och visst är den bra men inte det bästa han gjort. James Stewart är privatdeckare som är satt att bevaka Kim Novak. Snart nog blir han kär i henne och gör allt i sin makt för att få henne att bli hans. Titeln syftar dels till att Stewarts karaktär lider av svår svindel och inte klarar av några högre höjder, dels det sätt på vilket han faller för Novaks karaktär. En snygg och välspelad relationsthriller som definitivt bör ha setts om man har minsta intresse av film.
/Surskägget
@@@@
Spänningen! Gud spänningen.
/Vrångmannen
North By Northwest (1959)
@@@@
En av mina favoriter. Cary Grant blir misstagen för annan snubbe som bara råkar vara spion. Snart har han mängder med skummisar efter sig samtidigt som polisen jagar honom också. Klassiskt tema för Hitchcock med andra ord. Grant är lysande och filmen innehåller flera klassiska scener, bl a när Grant blir jagad av flygplan i ett majsfält och slutstriden upp på Mount Rushmore.
/Surskägget
@@@@
Kan bara hålla med.
/Vrångmannen
Psycho (1960)
@@@@@
Mästerverket som för alltid kommer förknippas med Hitchcocks namn. Bara en sån sak att han avpolletterar huvudrollsinnehaverskan efter halva rullen var fantastiskt progressivt och annorlunda 1960 likväl som idag. Anthony Perkins som helgalne Norman Bates är förstås perfekt i rollen och hans interna monolog i slutet samtidigt som Hitchcock låter kameran zooma in på honom i dårhuset är creepy, creepy, creepy. Duschscenen är sån megaklassiker i filmsammanhang så den behöver vi inte ens ta upp.
/Surskägget
@@@@@
Vad ska jag säga?
/Vrångmannen
Fåglarna (1963)
@@@@
Trots lite halvdassiga specialeffekter funkar den här skräckisen ovanligt bra efter alla dessa år. Plötsligt blir alla fåglar i hela världen arga och anfaller människor i syfte att döda dem. Panik utbryter. Efter lite galna fågelattacker och skrik och död slutar fåglarna lika plötsligt som de började. Creepy rulle som lever mycket på att Hitchcock verkligen lyckas skapa en känsla av förvirring och skräck.
/Surskägget
@@@@
Spänningen! Gud spänningen.
/Vrångmannen
Marnie (1964)
@@@
Sean Connery i en Hitchcockrulle? Ja, tydligen funkar det också. Han spelar Mark som blir kär i Marnie (Tippi Hedren) och gifter sig med henne trots att han mycket väl vet att hon är yrkestjuv vars specialitet är att börja jobba som sekreterare på nåt företag och sedan sno på sig stora mängder pengar innan hon drar vidare. Ska han, denna klippa av ärlighet, lyckas förhindra att hon faller tillbaka i sina gamla skurkaktiga rutiner? Självklart visar det sig att det ligger en stor och mörk hemlighet som ruvar i hennes barndom som hon förträngt och det blir nu Marks uppgift att försöka hjälpa henne lösa upp den knuten. Connery och Hedren är båda bra och räddar en annars ganska standardrulle.
/Surskägget
En Spricka I Ridån (1966)
@@@
Paul Newman är vetenskapsmannen som till synes hoppar av från väst och ger sig in i östblocket för att dela av sig med all sin samlade kunskap till den kommunistiska kampen. Skräcken! Meeeeeeen det visar snart att Newman kör ett klassiskt dubbelspel och egentligen är dubbelagent som fortfarande rapporterar till väst. Tack och lov! Klassisk spionthriller som inte sticker ut från mängden men som är så pass välgjord att det inte finns något direkt att klaga på heller.
/Surskägget
